Tekniskt och kulturellt komplex. Sofistikerade redskap som denna harpun skuren i horn började användas för bortåt 40 000 år sedan. Bild: The Natural History Museum
Intelligensens kritiska massa
Kulturella och teknologiska språng kräver lagom trängsel.
Hög befolkningstäthet leder till större utbyte av idéer och färdigheter och förhindrar att nyttiga sådana går förlorade. Det förklarar varför modernt mänskligt beteende uppstod vid olika tidpunkter i olika delar av världen, enligt en ny studie vid University College London.
Moderna människor med hjärnor och kroppar som våra har funnits i åtminstone 160 000 till 200 000 år, men några arkeologiska bevis för annat än enkla stenredskap finns inte förrän för 90 000 år sedan. Då kan man se de första spåren av symboliska beteenden som abstrakt och realistisk konst, att dekorera kroppen med snäckhalsband, tatueringar och ockramålning, musikinstrument, föremål i elfenben, ben och horn och mer sofistikerade jakt- och fångstredskap som bågar, bumeranger och nät.
Allt detta uppstod som sagt inte samtidigt överallt. Däremot tycks befolkningstätheten ha varit densamma när det hände, åtminstone söder om Sahara i Afrika, i Europa och Mellanöstern. Det har forskarna vid University College London, som är både arkeologer och genetiker, kommit fram till, bland annat genom genetiska uppskattningar av befolkningen historiskt. Studien visar också att när befolkningstätheten söder om Sahara minskade till följd av klimatförändringar, försvann det moderna beteendet för att sedan komma tillbaka igen.
– Det finns inget som tyder på att det var en stor förändring i hjärnan som gjorde att människan började bete sig intelligent, säger genetikern Mark Thomas. Vår mentala kapacitet är densamma i dag som för 200 000 år sedan.
– Att framgångsrika nymodigheter beror mindre på hur smart du är än på hur goda kontakter du har tycks gälla lika mycket i dag som för 90 000 år sedan.
Relaterat innehåll:
Yppig. Den lilla Venusfiguren kan vara den äldsta avbildningen av en hel människa. Bild: H. Jensen/University Tübingen
Äldsta kvinnofiguren
Fint snidad av en mammutbete råder det inget tvivel om att den lilla figuren är en idealiserad kvinnogestalt, en omkring 35 000 år gammal Venus. Skötet och brösten är tydligt markerade, medan huvudet ersatts av en ring, kanske för att figuren ska kunna hängas i ett snöre, skriver forskarna i Nature.
Den individ av arten Homo sapiens som tillverkade henne har också smyckat den 60 millimeter höga figuren med små dekorativa streck. Figuren hittades vid Hohle Fels i södra Tyskland.
Fint snidad av en mammutbete råder det inget tvivel om att den lilla figuren är en idealiserad kvinnogestalt, en omkring 35 000 år gammal Venus.
Jag tänker - men inte bara med hjärnan
En tanke är inte bara ett fenomen inuti hjärnan. Den uppstår genom att hjärnan aktivt tolkar våra erfarenheter i mötet med omvärlden. Häri ligger sannolikt källan till att alla försök att konstruera maskiner som tänker som vi hittills har misslyckats.
Fåfäng jakt på det unikt mänskliga
Det finns bara gradskillnader mellan människor och djur, skriver biologen Torbjörn Fagerström.
Vad är det egentligen som gör oss människor till skapelsens krona och höjer oss över de oskäliga djuren? Frågan har sysselsatt filosofer, teologer och andra tänkare åtminstone sedan antiken.
Vad är en människa?
Vår närmaste släkting schimpansens arvsmassa är snart kartlagd.
Den 25 juni år 2000 annonserade Tony Blair och Bill Clinton att människans arvsmassa var i det närmaste kartlagd och avläst.
Taktfast och intelligent
Personer som är bra på att hålla jämn takt får höga poäng i intelligenstest.
Människan är ensam bland primaterna om att kunna hålla takten. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet visat att den förmågan hänger samman med intelligens. Ju jämnare takt, desto intelligentare.
Dessutom såg forskarna samband med volymen av vit substans i de delar av hjärnans pannlob som löser problem, planerar och hanterar tid.
- Detta tyder på att det vi kallar intelligens bland annat har sin grund i mängden nervförbindelser i pannloben. Det är förmodligen den som ger stabilitet åt nervaktiviteten i hjärnan, säger Fredrik Ullén, som har lett studien i samarbete med Guy Madison vid Umeå universitet.
Precision i nervcellernas aktivitet är viktig både för att bearbeta information och för inlärning. Men den varierar med millisekunder, och det är sådana variationer som man har uppmätt. Förmågan att vara så exakt i tiden har förmodligen inte med musikalisk rytmkänsla att göra, tror forskarna.
- Variationerna ligger under den nivå man kan uppfatta, säger Guy Madison. Men det är möjligt att personer med den här förmågan kan bli bra trummisar.
Däremot kan man inte dra slutsatsen att slagverkare skulle vara intelligentare än andra. De har tränat upp sin förmåga.
Människan är ensam bland primaterna om att kunna hålla takten. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet visat att den förmågan hänger samman med intelligens.
Kommentarer
Mycket intressanta idéer som
Mycket intressanta idéer som man kan ha i bakhuvudet när man funderar kring Internet och den nya tidens svärmsamarbeten, i stil med Linux och Wikipedia. Arbeten där enskilda individer liksom flyter ihop, och där idéerna frigörs från den fysiska kroppen. Du behöver inte kunna allt själv, vara smart eller driven, det räcker med en enda snilleblixt, och sedan bygger svärmen vidare på det. Med artikeln i bakhuvudet, skulle jag nog säga att svärmen är den mest effektiva metod hittills för att ta till vara kreativitet och innovation. Sprången kommer att komma ännu tätare nu, så tätt att det är lätt att inte hänga med, som de etablerade politikerna så tydligt visat när det gäller förståelsen för det framväxande informationssamhället.
Undrar om det kan bli för
Undrar om det kan bli för trångt? Om inte så kan vi nog se framemot ett ytterligare accelererande utvecklingstempo med ökande befolkning och ökande urbanisering.... Eller?
Kommentera