Annons

Återkoppling: Luddiga frågor ger luddiga svar

Publicerad:

2009-10-06

Era frågor om vad ”en varmt religiös människa” kan tro på i fråga om big bang och evolutionsteorin går inte att besvara på ett meningsfullt sätt, bland annat eftersom det finns alltför många vaga ord i dem. Vad är en ”varmt religiös” människa för något? En panteist, en som tror på transsubstantiationsläran eller en som vill införa sharialagar? Ordet ”varmt” ger en positiv konnotation åt ”religiös”, och frågan får därmed slagsida. Vidare: Vad är ”utan problem” i fråga 4? Har den som svarar ”ja” tänkt tillräckligt djupt på saken?

För drygt tio år sedan publicerade jag vid Enheten för medicinsk etik, Lunds universitet, en rapport med titeln I kalla siffror? Att studera attityder, värderingar och handlingsberedskap. Den visar hur man kan få de svar man önskar, bland annat genom att använda luddiga formuleringar. Jag förstår att F&F:s enkät inte har vetenskapliga anspråk, men eftersom oklart tänkande är en av vår tids stora faror borde en folkbildningstidskrift som F&F vara mer noggrann i sina formuleringar.

BIRGITTA FORSMAN

Svar:

Ja och nej

Vid opinionsundersökningar är det både metodens förbannelse och dess välsignelse att frågorna som ställs är knapphändiga och kräver snabba, rentav ogenomtänkta svar. Börjar man bena isär frågornas exakta lydelser kan nästan varje ord ifrågasättas. Människor är ju sällan entydigt för eller emot någonting, utan kan under olika omständigheter och efter att ha reflekterat en stund se både för- och nackdelar med etanolbilar, aborter eller sänkta inkomstskatter. Metodens fördel är å andra sidan att den fångar omedelbara reaktioner, vilka förhoppningsvis avspeglar djupt kända förhållningssätt. Studier av opinionsundersökningars pålitlighet visar att svarsfördelningarna blir i stort sett desamma om man tillfrågar intervjupersonerna flera månader senare.

När det gäller ordet ”varmt” stod det där för att den som svarar inte slentrianmässigt skulle kryssa i att religion och vetenskap går ihop. Men det hade nog varit bättre om vi skrivit ”djupt”. I båda fallen torde dock effekten ha gått i motsatt riktning mot den som Birgitta Forsman möjligen antyder, nämligen att färre snarare än fler markerar att evolution och big bang går bra ihop med att tro på Gud.

Birgitta Forsman har helt rätt i att frågornas lydelse kan påverka svaren. Till och med kan exakt samma fråga besvaras olika beroende på dess ”miljö”. Ett några år gammalt men belysande exempel gäller svenska folkets inställning till slutförvar i den egna kommunen av avfall från kärnkraftverk. Om man före en fråga om detta säger att hälften av all el i Sverige kommer från kärnkraftverk eller, alternativt, före frågan undrar om vi i Sverige bör ta hand om vårt eget avfall, så är det nära 60 procent som accepterar kärnavfall i egna kommunen. Men om man i stället först frågar ”Tror du att det finns någon risk för läckage från förvaring av högaktivt kärnavfall?” är det endast runt 35 procent som accepterar kärnavfall i egna kommunen. Mycket olika svar på precis samma fråga!

Alla opinionsundersökningar måste därför läsas kritiskt, och givetvis gäller det även F&F frågar dig, som ju inte heller bygger på ett representativt urval av den svenska allmänheten utan på dem som har uppmärksammat frågan och valt att svara.

BJÖRN FJÆSTAD

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar