Annons
Bindor av vattenhyacinter

Sjön växer igen. Ingen vet hur den sydamerikanska vattenhyacinten har tagit sig till Afrika.

Bindor av vattenhyacinter

Flickor i Afrika tvingas stanna hemma flera skoldagar i månaden för att de saknar mensskydd. Svenska och norska studenter råder nu bot på det med hjälp av en ovälkommen växt.

Två flugor i en smäll, så kan man sammanfatta ett projekt som fem studenter vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Oslos arkitektur- och designhögskola påbörjade i våras. På en kurs i Kenya såg de hur Victoriasjön växer igen. Vattenhyacinten är ett ogräs som stör sjöns ekologiska system och hindrar fiskare från att ta sig ut på vattnet.

– Vi ville se växten som en resurs snarare än ett problem som man måste bekämpa, berättar en av kursdeltagarna, Marc Hoogendijk. Då blev målet att få fram material och produkter som kan vara till nytta. Så tiden i Kenya jobbade vi med papper, akustikplattor, leksaker och annat som var tillverkat av hyacinterna. Vi upptäckte att de torkade blomstjälkarna har väldigt goda absorberande egenskaper och då kom vi på bindorna.

Materialet är gratis och tillverkningen okomplicerad – de torkade stjälkarna mals ner till pappersmassa, och av den formas sedan bindorna. Det kan göras lokalt för en lokal marknad med enkla medel.

– Vi visade att det skulle kunna fungera, säger Marc Hoogendijk. Nu letar vi efter möjligheter att vidareutveckla projektet, så att det inte bara stannar vid ett skolprojekt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

4

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Varför blir det inte samma resurslöseri i afrika när man gör och bleker papper som i svenska papersmassafabriker och småskalig måste vara mer resurskrävande.Är det inte någon annan som undra inte för att jag är teknikfientlig.Men vill dom ändra sitt liv så mycket ,gör ni det för deras skull eller för egen?Typ Missionären får sin belöning av gud när infödingen överger sina lokala gudar,man undrar vad får ni,status och inre belöning.Man måste fråga sig och även afrikanen.

Vem har sagt att man måste bleka och behandla pappret med en massa kemikalier? Under vårt projekt spenderade vi mycket tid på Kvarnbyns handpappersbruk där vi lärde oss hur papper traditionellt har tillverkats för hand. I pappret till våra prototyper använde vi faktiskt inga tillsatser alls utan endast vattenhyacinhtstammar. Bindan vi utvecklat skulle därmed vara helt biologiskt nedbrytbar, till skillnad från merparten av de moderna bindorna som till allra största del består av plast.

Hur menar du när du undrar om dom vill ändra sitt liv så mycket? Att börja använda bindor? Alternativen som finns idag är att antingen stanna hemma, använda dyra importerade bindor (av plast) eller använda sig av tex tygtrasor.

Men du har helt rätt, man får passa sig så man inte tror att vår syn på världen och vårt sätt att göra saker och ting är det enda rätta. Tyvärr är det så att skadan till stor del redan är skedd, den västerländska standarden är idag något många strävar efter, vi kan inte isolera kontinenten och säga "gå tillbaka till hur ni levde innan vi kom, det var visst bättre så". Det finns ett behov av mensskydd och då är det väl lika bra att försöka tillgodose det behovet på bästa möjliga sätt.

Med vänliga hälsningar, Marc

Har ni varit i kontakt med action aid och deras projekt i kenya med
tidningen Amelia som jobbar med samma grundproblem mensskydd.

http://www.actionaid.se/press/berattelser-actionaid/amelia-kenya/

Tack för tipset om Action Aid & Amelia. Det verkar väldigt intressant!

Själv vill jag tipsa om att vi nu har en hemsida för projektet där det går att läsa mer om bakgrunden och om hur vi nu ska fortsätta med arbetet. Adressen är www.janipad.com

Vänliga hälsningar,
Karin (en av Chalmersstudenterna)

Lägg till kommentar