Annons
När inte marknaden gäller

Elinor Ostrom. Född 1933. Professor i statsvetenskap, Indiana University, Bloomington, USA. Hedersdoktor vid Uppsala universitet och Luleå tekniska universitet.

När inte marknaden gäller

Årets två ekonomipristagare har studerat organisering och resursanvändning vid sidan av marknaden.

Författare: 

Publicerad:

2009-11-19

Under årens lopp har många av prisen i ekonomi till Alfred Nobels minne hyllat marknaders funktionssätt: marknadsekonomins ”osynliga hand” styr resurser dit de gör mest nytta och sätter de priser som säljare och köpare kan leva med.

Men all handel sker inte på en marknad. Åtskilliga transaktioner görs inom byråkratiska system eller små planekonomier, exempelvis företag, myndigheter, hushåll och föreningar. Marknadsekonomiska analyser av gemensamt ägda resurser – till exempel en bygd där alla invånare har rätt att ta timmer och ved i den lokala skogen – kommer vanligen fram till att det finns risk för rovdrift. Varje brukare anses ta hänsyn endast till de egna kostnaderna och intäkterna, utan tanke på skadeverkningar för kollektivet. Rådet har blivit att antingen privatisera resursen – det vill säga dela upp skogen i ett antal små fastigheter och fördela dem bland bygdens invånare – eller införa offentliga regelverk som begränsar utnyttjandet.

Men i praktiken går det ofta bra, har en av årets pristagare visat. Elinor Ostrom har gjort ett stort antal studier i vitt skilda länder av gemensamt förvaltade betesmarker, vattentillgångar, skogar och fiskebestånd och funnit att brukarna ofta utvecklar välfungerande system för att fatta beslut om regler och se till att de efterlevs.

Men självförvaltning är inte alltid den bästa lösningen. Det händer att tillgångar överutnyttjas, och det kan ligga nära till hands att peka på hur världens länder överfiskar haven.

Elinor Ostrom är ledamot av styrelsen för miljöforskningscentrumet Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

– Hennes arbete inger hopp vad gäller de stora miljömässiga utmaningar som mänskligheten i dag står inför, säger professor Carl Folke, forskningschef vid centrumet.

Varför finns storföretag?

Årets andra pristagare har ställt den grundläggande frågan varför det finns företag, särskilt storföretag. Stora företag betraktas gärna som överbyråkratiska och borde därför vara ineffektiva, och dessutom kan knappast en vd för ett företag med tiotusentals anställda överblicka hela verksamheten och fatta ekonomiskt kloka beslut. Oliver Williamson fann i sina studier att dessa två nackdelar både missar poängen med att organisera en verksamhet i företagsform och bortser från det stora företagets verkliga svaghet.

För att ta det sista först – mycket stor ekonomisk makt hamnar i några få personers händer, och det finns en uppenbar risk för att de missbrukar denna makt på andras bekostnad. Näringslivshistorien erbjuder otaliga exempel.

Fördelen med att driva stora företag – där alternativet vore att organisera verksamheten i form av tusentals enpersonsföretag – är att det finns hierarkiska system (läs: chefer) som beslutar hur komplexa transaktioner ska hanteras. Att överlåta detta åt en myriad av småföretag på en marknad skulle ta alldeles för lång tid och leda till rader av utdragna konflikter.

– En viktig poäng är att Williamson hittat ett sätt att göra teorin testbar i verkligheten. Och många sådana studier stöder tanken att transaktioner utförs oftare inom ett företagets gränser när parterna har tillgångar som är värda mindre utanför deras relation än inom den, kommenterar Tore Ellingsen, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ledamot av priskommittén.

Första kvinnan

Till sist, det går inte att undvika att notera att Elinor Ostrom är den första kvinna som ges ekonomipriset. Från 1969 till 2008 har 62 män fått priset. Det var faktiskt några i salen som vid presskonferensen gjorde en lågmäld Fylking och viskade ”Äntligen!”.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar