Annons
Han försöker fånga det paranormala

Etzel Cardeña

Bild: 
Martin Olsson

Han försöker fånga det paranormala

Möt Etzel Cardeña. Hans försök att mäta människors utomsinnliga förmåga att se in i framtiden gick inte som han tänkt sig. För en parapsykolog hör motsägelsefulla och negativa resultat till vardagen.

Etzel Cardeña talar lugnt och mjukt.

– Andas in. Andas ut. Känn hur du lutar lite framåt när du andas in. Och lutar lite bakåt när du andas ut.

Jag står mitt på golvet i hans rum på Psykologiska institutionen vid Lunds universitet. Han har gått med på att demonstrera några moment i ett test som ska avgöra hur lätt eller svårt det är att hypnotisera en person. Marken svajar lite under fötterna, men jag håller balansen.

Sedan år 2005 är Etzel Cardeñas titel "professor i psykologi, inkluderande parapsykologi och hypnologi". Hans rum skvallrar om ett brett intresse för märkliga fenomen. Längs en av långväggarna hänger elva inramade diplom. De flesta är utmärkelser för forskning om hypnos. Har finns också en spegelvänd väggklocka med motiv från Alice i Underlandet. Den går baklänges. Och på ett litet bord står en schaman gjuten i tenn med ett spjut i handen och huvudet prytt av fjädrar och horn.

Vid sidan om allt detta är han teaterentusiast och har arbetat professionellt både som skådespelare och regissör.

– Det finns vissa likheter mellan skådespeleri, hypnos, schamanism och placebo. Man börjar med något som inte är sant, men som kan bli sant, säger Etzel Cardeña.

Han är född i Mexico City, talar flytande svenska och har nära till skratt och till utvikningar om allt från August Strindberg till den indiska gudasagan Bhagavadgita. Mycket av det han gör verkar handla om att överskrida gränser: mellan fakta och fantasi, mellan vetenskapliga discipliner och mellan vår vanliga verklighet och teorier om utomsinnliga fenomen.

Föga förvånande är Etzel Cardeña en omstridd person. Redan innan han sökte jobbet här i Lund menade kritiker att parapsykologi är vidskepelse som inte hör hemma på ett universitet. Flera andra universitet hade tackat nej till att ta emot pengarna som bekostar hans professur.

De som sökte jobbet var en brokig skara. En amerikan kallade sig Heaven Lord. Den indiske läkaren Shankara Murthy skrev att hans grannar klagade över att de kunde höra hans tankar. Men bland de sökande fanns också högt kvalificerade psykologiska forskare. En av dem var Etzel Cardeña, då professor i psykologi och antropologi vid University of Texas Pan American i USA. Tidigare hade han också forskat vid ansedda Stanford University.

Han fick professuren, trots att de sakkunniga granskarna placerade psykologen Adrian Parker vid Göteborgs universitet högst på listan över lämpliga kandidater. Adrian Parker och hans anhängare överklagade rektors beslut eftersom de ansåg att Etzel Cardeña har för liten erfarenhet av forskning om telepati, medvetande om händelser i framtiden och andra så kallade paranormala fenomen. Men förgäves.

Det stämmer att Etzel Cardeñas tyngsta meriter handlar om hypnos och förändrade medvetandetillstånd, till exempel i samband med traumatiska upplevelser. Men på sista tiden har han gjort flera parapsykologiska experiment. Han hör till dem som tror att fenomenen är verkliga.

– Vi har belägg för att människor över hela världen berättar om händelser som är mycket svåra att förklara i konventionella termer, säger han.

Sådana berättelser är förstås inget som övertygar i en vetenskaplig diskussion. Etzel Cardeña hänvisar till att det finns experiment som enligt hans tolkning tyder på att telepati existerar.

– Beläggen är lika bra – eller lika dåliga – som för många andra samband som är allmänt accepterade, till exempel att vanliga huvudvärkstabletter skyddar mot hjärtattack, säger han.

En viktig skillnad är dock att läkarna har en teori om hur medicinen fungerar: acetylsalicylsyra hindrar blodplättar från att klumpa ihop sig till en blodpropp. Parapsykologerna har inga motsvarande teorier att hänvisa till. Etzel Cardeña tror att det problemet kommer att lösa sig.

– Under de senaste hundra åren har den parapsykologiska forskningen fått ungefär lika mycket pengar som den vanliga psykologiska forskningen får under två månader. Med tanke på det tycker jag att vi klarar oss ganska bra, säger han.

Vi går till hans laboratorium i huset intill. Det långsmala rummets enda fönster är täckt av mörkgröna gardiner. Studenten David Marcusson-Clavertz demonstrerar utrustning som används i försök med telepati.

Brus från hörlurar och rött ljus som strilar genom halva pingisbollar framför ögonen ska hjälpa försökspersonerna att uppfatta en "sändares" medvetandetillstånd. Under experimenten befinner sig sändaren i en annan byggnad.

Den här typen av experiment har en lång tradition. Etzel Cardeña anser att de kan registrera information som på något mystiskt sätt flödar vid sidan om våra vanliga sinnen. Andra forskare har granskat de publicerade resultaten och kommit fram till att mottagaren gissar slumpmässigt. Helt klart är att det inte finns några parapsykologiska fenomen som är så starka att de lätt kan fångas i ett experiment.

För hypnos – det andra huvudspåret i Etzel Cardeñas forskning – är läget annorlunda. Inom vården används hypnos bland annat till att lindra smärta. Och det finns gott om studier som visar att hypnos har en direkt effekt på hjärnans sätt att arbeta.

Etzel Cardeña rivstartade sin forskning i Lund med ett försök att masshypnotisera tvåhundra frivilliga i en föreläsningssal. Sedan dess har han använt individuella tester för att dela in personer i tre grupper: lätta, medelsvåra och svåra att hypnotisera. Mätningar med EEG visade att svårhypnotiserade personer har mer aktivitet i frontalloberna, en del av hjärnan som kopplas till planering och överlagda beslut.

Etzel Cardeña tänker sig att människor som är lätthypnotiserade också borde vara mer mottagiga för parapsykologiska fenomen.

– De rapporterar fler parapsykologiska erfarenheter i sitt vanliga liv än människor som är svåra att hypnotisera, säger han.

Han berättar att han själv har blivit relativt lätthypnotiserad efter många års träning. Och vid några tillfällen har han haft "avvikande upplevelser", bland annat en känsla av att sväva ut ur sin kropp i ett tillstånd mellan sömn och vakenhet en kväll när han var utarbetad efter att ha gjort de sista ändringarna i sin doktorsavhandling.

I ett av sina senaste experiment har han använt både lätt- och svårhypnotiserade personer. Experimentet består av ett minnestest som tar ungefär tio minuter att göra. På ett bord i laboratoriet står en dator som visar en lista med ord på engelska. Efter att ha sett orden ska man knappa in så många som möjligt från minnet. Sedan följer flera repetitioner där vissa av orden från listan dyker upp igen. Det framgår inte på vilket sätt uppgifterna är kopplade till eventuella paranormala förmågor.

Etzel Cardeña förklarar att datorprogrammet ska mäta prekognition, alltså medvetande om framtida händelser. Parapsykologerna tänker sig att en försöksperson har lättare att minnas de ord som repeteras – trots att repetitionerna alltså kommer efter minnestestet. Det låter onekligen konstigt. Men upplägget följer en etablerad vetenskaplig metod: en hypotes testas med hjälp av ett noggrant genomfört experiment. Så hur gick det?

Lundaforskarna testade nitton lätthypnotiserade och lika många svårhypnotiserade personer. Ingen av grupperna visade några statistiskt säkerställda tecken på prekognition. Så långt verkar allt normalt.

Sedan specialstuderade Etzel Cardeña och hans medarbetare de tolv av de lätthypnotiserade personerna som fått lägst poäng på en skala som ska mäta dissociation, en benägenhet att koppla bort sin upplevelse av identitet från sig själv eller från en omgivande situation. I den gruppen fanns en signifikant effekt, enligt en färsk rapport i tidskriften Journal of Parapsychology. Men effekten blev tvärtemot vad forskarna hade väntat sig: de noga utvalda försökspersonerna mindes färre av de ord som senare skulle komma att repeteras, än av de ord som inte skulle ingå i repetitionen.

– Det låter … förbryllande?

– Exakt! Haha. Jag vet. I vår rapport försöker vi förklara det. Men … jag vet inte. Så är det ofta med parapsykologi, säger Etzel Cardeña.

Han försöker alltså inte dölja resultat som talar emot parapsykologiska fenomen. Han berättar också om ett experiment med ett medium, en kvinna som sade sig kunna få kontakt med avlidna personer.

– Vi hittade ingenting, säger Etzel Cardeña.

Men han tillägger att kvinnan inte kände sig bekväm i den experimentella situationen, och att resultatet kanske skulle ha blivit annorlunda under andra omständigheter.

Men varför är det så svårt att fånga parapsykologiska fenomen i ett experiment om de verkligen finns? Borde inte evolutionen ha gynnat individer som kan läsa tankarna hos personer på andra platser?

– Jovisst. Till en viss gräns, säger Etzel Cardeña.

Han menar att vi skulle bli förvirrade av för mycket telepatiska intryck, vilket är hans förklaring till att förnimmelserna är så svaga.

Det är uppenbarligen svårt att vara parapsykolog. Motsägelsefulla och negativa resultat hör till vardagen. Och varje gång en parapsykolog anser sig ha sett ett tecken på paranormala fenomen kommer en skur av invändningar från skeptiker.

Skeptiker misslyckas gång på gång med att upprepa experimenten. Vissa parapsykologer försvarar sig genom att säga att misstänksamma personer kanske utstrålar något som förstör resultaten. Men med sådana argument riskerar den parapsykologiska forskningen att bli en syssla för redan troende.

Laboratorieförsöken inom parapsykologi har pågått ända sedan 1920-talet. Det mest stabila fyndet hittills kallas för decline effect. Det innebär helt enkelt att även de mest framgångsrika försökspersonerna och metoderna så småningom brukar ge slumpmässiga resultat.

Trots detta stortrivs Etzel Cardeña med sitt jobb. Han känner sig respekterad av kollegerna på Psykologiska institutionen. Sedan tiden i USA är han vän med flera världsledande psykologiska forskare som han emellanåt bjuder in till Lund. Förra året ordnade han ett seminarium med Philip Zimbardo, som har gjort banbrytande studier av hur grupptryck kan göra människor grymma. Föreläsningssalen var full till sista ståplats.

Men han blir fortfarande ifrågasatt. En student vid universitetet skrev nyligen i en debattartikel att parapsykologi har lika lite berättigande på ett respektabelt lärosäte som forskning inom astrologi, intelligent design och dianetik.

Inget av detta grumlar Etzel Cardeñas goda humör. Han pratar entusiastiskt om Sverige, om jämlikheten, naturen och lugnet. Sedan ett par år tillbaka bor han utanför byn Tjörnarp långt ute på den skånska slätten. Bilresan från Lund tar nästan en timme. Under färden berättar han om parapsykologiska fenomen i klassiska verk i den svenska litteraturen som Selma Lagerlöfs Kejsaren av Portugallien och Harry Martinsons Aniara. Han menar att idéer om utomsinnliga förnimmelser har djupare rötter i den svenska kulturen än vad många av oss inser.

– En stor krets av människor här är mycket öppna för det okända. Men i Mexiko är öppenheten ännu större, säger Etzel Cardeña.

Han parkerar den guldfärgade Volvon på gårdsplanen framför sitt hus – en klassisk Skånegård, komplett med lada och flaggstång. Det enda tecknet på ägarens gränsöverskridande böjelser är den hissade flaggan: ett jordklot utan nationsgränser mot en blå bakgrund.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar