Annons

Kan människan ha kommit till Europa gående på Medelhavets botten?

Författare: 

Publicerad:

2010-05-04

Fråga: Jag läste nyligen en kort notis om att arkeologer hittat mycket gamla stenyxor på Kreta. Fynden skulle tydligen kunna innebära att människan utvandrade från Afrika till Europa genom att färdas över Medelhavet.

Men kan Medelhavet ha varit torrlagt under någon period så att det har varit möjligt att vandra på innanhavets botten?

Sigrid H.

Svar: De nya fynden tillkännagavs så sent som i januari i år och består av hundratals handyxor av sten från sydvästra Kreta. Yxorna, gjorda av lokal sten, är åtminstone 130 000 år gamla men är enligt arkeologerna mycket snarlika 80 000 år gamla yxor från Afrika.

De flesta forskare har hittills förmodat att Kreta befolkades från Europa, inte från Afrika. Men om fynden verkligen är några hundra tusen år gamla kan det tyda på att människan kommit sjövägen från Afrika till Europa. Hittills har forskarna trott att våra förfäder vandrade till lands via Mellanöstern, och även om det kan ha funnits en sjöväg är nog landvägen ändå dominerande. Mycket mer än så går ännu inte att säga om vad de kretensiska fynden betyder.

När det sedan gäller frågan om huruvida Medelhavet varit en tom bassäng, så är det kanske överraskande svaret "ja". Men det är längre sedan, långt före människan. Medelhavet avskildes från världshaven för 5,6 miljoner år sedan; vattnet som fanns dunstade bort och Medelhavssänkan hade i dag kunnat vara en öken. Men för 5,3 miljoner år sedan började vatten åter rinna in från Atlanten vid Gibraltarsund.

Det har länge funnits olika beräkningar av hur lång tid det kan ha tagit att fylla upp Medelhavet till världshavens nivå, allt från tio år till flera tusen år. Men så sent som för ett halvår sedan publicerades en spansk studie i Nature som kom fram till att Medelhavet kan ha fyllts på mindre än två år.

Den nya undersökningen bygger på borrdata från provtagningar inför den eventuella tågtunneln mellan Spanien och Marocko under Gibraltarsund. Under årmiljoner av sediment kunde forskarna identifiera en 20 mil lång, 6–11 kilometer bred och 300–650 meter djup U-formad kanal, som med all sannolikhet bildades av det inströmmande vattnet. Från början var tröskeln mellan Atlanten och Medelhavet hög, men den eroderade snabbt bort och vattenflödet ökade. De spanska forskarna har beräknat att när flödet var som störst motsvarade det tusen gånger vattenföringen i Amazonfloden. Vattnet i Medelhavet steg då med 10 meter om dagen, och 40 centimeter berg eroderades bort per dag.

Eftersom vattnet inte strömmade in med mer än cirka 100 kilometer i timmen och lutningen inte var så stark, säger den spanska projektledaren Daniel Garcia-Castellanos att det måste ha varit ett fantastiskt ställe för forsränning.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar