Annons
Hubble 20 år

Hubble 20 år

Det började med dramatik – rymdteleskopet visade sig vara vindögt när det sköts upp i april 1990. Men efter det första lagningsbesöket tre år senare fick vi se bilder på universum som vi aldrig sett det förut. Från en omloppsbana 600 kilometer ovan jord, där atmosfären inte är i vägen, kan teleskopet se skarpare och längre ut och därmed även längre tillbaka i tiden än markbaserade instrument.

  1. Norrsken på Saturnus. Saturnus med sina fina ringar har i likhet med jorden visat sig kunna lysa upp sina poler med norrsken. Dessutom dröjer detta sig kvar i många dagar jämfört med vårt norrsken som ibland kan fladdra förbi på bara några minuter.
  2. Mystic mountain. Här föds nya stjärnor ur moln av stoft och gas. På bilden övre delen av en molnpelare som löper drygt tre ljusår mitt inne i den välkända Carinanebulosan synlig på södra stjärnhimlen i Kölens stjärnbild.
  3. På ett av fem serviceuppdrag. I december 1999, efter de första tio åren i rymden, fångades Hubbleteleskopet in av rymdfärjan Discovery. För tredje gången sedan starten fick teleskopet ett tekniskt ansiktslyft. På bilden arbetar astronauterna C. Michael Foale, till vänster, och Claude Nicollier (på Discoverys robotarm) ute i det fria. Ytterligare två servicebesök följde, det senaste (och sista) i maj 2009.
  4. Uranus, solsystemets sjunde planet, med sitt ringsystem och sex av de 27 kända månarna. De tunna ringarna som mest består av sten och is upptäcktes 1977 och är förvånansvärt föränderliga. Den ljusa månen längst ner till höger är Ariel, de fem mörka månarna strax utanför ringarna är uppifrån: Desdemona, Belinda, Portia, Cressida och Puck.
  5. Spolgalaxen. I stjärnbilden Draken, 50 miljoner ljusår från oss, ligger denna platta galax, katalogiserad som NGC 5866. Sedd från oss ter den sig som ett tjockt streck.
  6. Kattögats intrikata lager. Trots att Kattögenebulosan upptäcktes redan 1786 och ingående har studerats sedan dess, rymmer den fortfarande flera gåtor. Dess många gaslager, som mest består av vanligt stjärnmaterial (helium och väte), tror astronomerna formas när gaserna kastas ut från en dubbelstjärna i centrum.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar