Annons

Varför ska vi lära oss matte?

För att bra betyg i matematik ofta betyder bra betyg i andra ämnen, enligt en ny avhandling. Kan det betyda att matematiken tränar annan förmåga?

Enligt den internationella studien Timss låg svenska elever under genomsnittet i matematik i både årskurs 4 och 8 år 2007. Då hade resultaten för eleverna i årskurs 8 försämrats jämfört med tidigare undersökningar. Även den stora internationella kunskapsjämförelsen av 15-åringar, Pisa, har visat att de svenska eleverna är medelmåttiga i matematik och på senare tid har halkat efter ytterligare.

Enligt enkäter bland lärare och rektorer ägnas förhållandevis lite undervisningstid åt matematik i Sverige jämfört med snittet för EU och OECD-länderna. En annan förklaring till de klena resultaten är bristande motivation. Många elever frågar sig vad matematiken ska vara bra för. De tänker ju inte använda sig av den senare i livet. Nu har Staffan Stenhag vid Uppsala universitet gjort en undersökning som han hoppas kan hjälpa lärarna att motivera eleverna. I sin avhandling i didaktik har han gått igenom samtliga 124 000 slutbetyg för årskurs 9 från 2006. Det visar sig att elever med högt betyg i matematik ofta har höga betyg även i andra skolämnen.

– Betyget säger alltså inte bara något om den matematiska förmågan, utan också något om elevens motivation, studieteknik och läsförståelse, säger Staffan Stenhag.

Just läsförståelsen visar sig tydligt hänga samman med matematikbetyget i Staffan Stenhags analys. 83 procent av dem som fick höga betyg i matematik fick också bra resultat på läsförståelsen i det nationella provet. Däremot gällde inte det omvända.

Till försvar för svensk matematikundervisning brukar framhållas att den är inriktad på vardagsmatematik. Medan skolor i sydostasiatiska länder håller en högre teoretisk nivå på sin matematikundervisning har Sverige satsat på att koppla matematiken till vardagen och utveckla elevernas förmåga att använda sina matematikkunskaper praktiskt. Men även där var de svenska elevernas resultat medelmåttiga, enligt Pisa-undersökningen 2003.

– Vardagsmatematik i all ära, men det blir oerhört elementärt och tråkigt, säger Staffan Stenhag. Matematikens huvuduppgift är att få eleverna att tänka abstrakt och bli analytiska. Den kan innehålla intellektuella utmaningar, utan att det ger praktiskt tillämpbara resultat.

Genom matematiken tillägnar man sig ett arbetssätt och olika strategier för att ta sig an uppgifter. Man måste överblicka problemlösningen och testa om svaret är rimligt.

– Att kämpa på och inte ge upp är också viktigt. Allt det här gör att man är på god väg i sin kognitiva utveckling.

Matematik kan alltså användas för att bedöma hur långt en elev har nått i sin intellektuella utveckling. Men kan den även utveckla den intellektuella förmågan? Enligt kognitionsforskaren Peter Gärdenfors finns det resultat som visar att allmän träning i abstrakt tänkande även är bra för annan inlärning.

– Att lära sig hantera symboliska system kan spilla över på annat, säger Peter Gärdenfors.

Hjärnforskaren Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet i Solna, har gjort studier som visar att det så kallade arbetsminnet, den del av minnet som bearbetar det som händer just nu, kan tränas och att detta ger effekter på annan förmåga. Nu leder han en stor långsiktig studie av barns utveckling, där man även tittar på hur de presterar i matematik.

– Vi har ännu bara preliminära resultat, men det förefaller som om matematikprestationer återspeglar generella färdigheter som arbetsminne och problemlösningsförmåga. Det skulle kunna vara så att träning på att lösa matematiska problem har spridningseffekt, och det stämmer i så fall med våra tidigare fynd, skriver Torkel Klingberg i ett mejl från New York. Läsförståelse däremot skulle kunna bero mindre på denna generella förmåga, och mer på ämnesspecifik träning.

Men hjärnforskaren Lars Nyberg vid Umeå universitet är inte lika övertygad om möjligheten att träna hjärnan. År 2008 gjorde han en studie av grundläggande förmåga som att kontrollera, utvärdera och förändra det egna beteendet i olika situationer.

– Det är en tilltalande tanke att det skulle finnas basala saker som man kan träna, säger Lars Nyberg. Det mesta som har gjorts inom fältet visar dock att du blir bättre på det du tränar, men inte på så mycket annat.

Senast var det Nature som publicerade en artikel som visar att man inte får något på köpet. Hur det än är med den saken tycks matten av många skäl vara ett bra skolämne. Men de som inte lyckas få till det i skolan ska inte misströsta.

– Den mognaden kan ske senare i livet, lugnar Staffan Stenhag.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar