Annons

Kan alger verkligen bli drivmedel?

Publicerad:

2010-12-19

Fråga: I F&F 7/10 fanns en artikel om hur forskare använder alger för att tillverka biobränsle. Lipider från algerna omvandlas till ett fungerande drivmedel.

Det är skillnad mellan mineralolja (petroleum, råvaran som raffineras till exempelvis bensin) och lipider från alger. Vad ingår det för molekyler i lipidoljan, och hur får man fram dem? Förr sades det att man inte kan använda lipider som smörjmedel eftersom lipiderna härsknar och får metallen att korrodera. Kan man verkligen ersätta tunga mineraloljor?

Arne Holst

Svar: Råvaran från algerna, lipidoljan, består av speciella molekyler som kallas för triglycerider. Dessa är uppbyggda av en kortare molekyl, glycerol, till vilken tre långa fettmolekyler sitter kemiskt bundna. Tillsammans bildar de en gaffelliknande molekyl.

Triglyceriderna går inte att använda direkt som bränsle utan forskarna måste först bryta fettmolekylernas kemiska koppling till glycerolmolekylen. Detta gör de i en process som kallas metanolys, där en metanolmolekyl ersätter glycerolmolekylen. Det bränsle som bildas kallas fame, fatty acid metyl ester.

Vill man i stället skapa en stabil smörjolja går det att kemiskt modifiera fettmolekylerna på andra sätt. Till exempel kan man i stället för metanol kemiskt koppla på en molekyl som kallas trimetylolpropan till fettmolekylerna. Vill man att fettet inte ska härskna går det att härda fettet så att alla omättade fetter omvandlas till mättade fetter.

För att få fram lipidoljan från algerna måste man först spränga sönder algcellerna. Det är osäkert hur man ska göra detta storskaligt i framtiden, men man kan till exempel använda ultraljud eller ha sönder dem på kemisk väg. Efter detta får man separera den oljiga lipidfasen från vatten och alla vattenlösliga molekyler i cellen.

Det går att använda både marina alger och sötvattensalger för att få fram lipidoljor. Satsar man på marina alger kan man utnyttja havsvatten till odlingarna, men då kan salterna leda till problem med korrosion. Satsar man på sötvattensalger, grönalger, behöver man i stället tillgång till färskvatten.

Svarat har tre forskare från SP Sveriges tekniska forskningsinstitut: Susanne Ekendahl, Lena Brive och Anders Lorén.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Vad har alger för nackdelar om det skulle framställas som bränsle? /Allen

Lägg till kommentar