Digerdödens bakterie undersökt

Tänder från en medeltida massgrav avslöjar att digerdödens bakterier var påfallande lika de stammar som fortfarande lever kvar.
Publicerad
**Pestoffer**. Tänderna i den här skallen har bevarat arvsmassa från digerdöden i mer än 660 år.
Bild: Museum Of London Archaeology

Digerdöden kom till London på hösten år 1348 och fyllde snabbt pestkyrkogården Smithfield nära Towern.

Nu har forskare lyckats avläsa den medeltida pestbakteriens – Yersinina pestis – hela arvsmassa tack vare dna bevarad i tänder från de begravda.

– Jämfört med dagens stammar ser vi mycket små genetiska förändringar, inget som kan förklara varför bakterien var så dödlig, säger Hendrik Poinar, biologisk antropolog vid McMaster university i Kanada.

På bara fem år tog digerdöden livet av mellan en tredjedel och hälften av alla människor i Europa. Bakterien lever fortfarande kvar men är inte längre lika farlig. Forskarna spekulerar om att dödligheten under 1300-talet berodde på att smittämnet var nytt för befolkningen, och att många människor var försvagade av svält och andra sjukdomar.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor