Annons

Serendipitet

Konsten att fånga tillfället i flykten

Författare: 

Publicerad:

2011-11-18

Ordet serendipitet – som kan tolkas ungefär som ”tursam slump” – tros ha sitt ursprung i det gamla namnet för Sri Lanka. Men användningen kommer från en persisk saga om tre prinsar från Serendip, som gjorde många upptäckter av en slump eller genom att sätta ihop flera till synes oberoende företeelser till något nytt.

I vetenskapen har serendipitet kanske större roll än många vill erkänna. Alexander Flemings upptäckt av penicillin brukar nämnas som ett typexempel. Han råkade lämna ett petriglas fullt med bakterier, stafylokocker, utan lock över en helg. I vissa skålar hade mögel fått fäste, och där var bakterierna försvunna.

Årets Nobelprisade upptäckt av kvasikristaller, gjord av israelen Dan Shechtman, är ett annat exempel. Shechtman väntade sig inte upptäckten – och det gjorde ingen annan heller. Så han blev motarbetad under lång tid även av dem som nog tidigare själva måste ha sett kvasikristallernas typiska avtryck på sina bilder.

Men att se är inte detsamma som att förstå, vilket den franske vetenskapsmannen Louis Pasteur nog förstod när han sade att ”slumpen träffar bara förberedda hjärnor.”

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar