Annons
Främmande livsform ifrågasätts

Bottennapp. Bakterien GFAJ-1 kommer från botten av Mono lake i Kalifornien och tål arsenik. Men tillhör den en annan livsform?

Bild: 
Henry Bortman

Främmande livsform ifrågasätts

Amerikanska forskare upptäckte nyligen en märklig arsenikbakterie. Den beskrevs som en ny och tidigare okänd livsform, men nu växer kritiken mot deras slutsatser.

Författare: 

Publicerad:

2011-02-01

Upptäckten av den ovanliga arsenikbakterien gav en ny bild av livets grundläggande kemi. I brist på det livsnödvändiga grundämnet fosfor kan bakterien hålla till godo med arsenik. Det sägenomspunna giftet ersätter fosfor i livsviktiga molekyler – inklusive arvsmassans dna-spiraler. Vore det sant öppnar det för tidigare okända livsformer, och upptäckten marknadsfördes med kittlande kopplingar till liv i rymden.

Men många biologer tvivlar på de sensationella uppgifterna som tidskriften Science publicerade i december.

– Forskarna skriver själva att de odlade sina bakterier i näringslösningar som på grund av föroreningar innehåller spår av fosfor, säger Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet.

Därför är det tänkbart att bakterierna hankade sig fram tack vare föroreningarna, och en imponerande förmåga att tåla arsenik.

Alla tidigare kända livsformer är i huvudsak uppbyggda av sex grundämnen: kol, väte, syre, kväve, svavel och fosfor. Det har länge spekulerats om att någon organism – på jorden eller någon annanstans – kan byta ut fosfor mot arsenik. De båda grundämnena är grannar i det periodiska systemet och har många gemensamma egenskaper.

Några av forskarna som menar att de har hittat en sådan arsenik-baserad organism är knutna till den amerikanska rymdstyrelsen Nasa, vars inflytelserika informationsavdelning kallade till presskonferens om ”ett astrobiologiskt fynd som kommer att påverka sökandet efter belägg för utomjordiskt liv”.

Marknadsföringen har fått hård kritik av bloggande biologer. Den vanligaste invändningen är att forskarna borde ha väntat med att tala om en ny livsform tills de i detalj har bestämt strukturen på biologiskt aktiva molekyler som innehåller arsenik.

– Om de lyckas så är det förstås enormt intressant, säger Siv Andersson.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar