Annons

Hur kallt är det mellan stjärnorna?

Publicerad:

2011-02-02

Fråga: Hur kallt är det i rymden?

Elis Nilsson, Älvsjö

Svar: Om vi med rymden menar volymen mellan stjärnorna i Vintergatan, så varierar temperaturen starkt. Områdena mellan stjärnorna i vår galax består av olika typer av gasmoln med varierande täthet och temperatur. Det finns till exempel kalla, täta och kompakta stoftmoln, med typiska temperaturer på cirka – 260 °C, och väldigt tunna, heta och utspridda gasmoln, med typiska temperaturer på flera miljoner grader. Eftersom materien mellan stjärnorna i Vintergatan inte är homogent fördelad är det svårt att bestämma en ”typisk” temperatur.

Ovan gäller om man mäter temperaturen som gasatomernas och gasmolekylernas rörelseenergi (som vi gör här på jorden). Ju snabbare molekylerna i luften rör sig, desto varmare är det.

I universum kan man också mäta temperaturen genom att relatera den till strålning. Bakgrundsstrålningen i universum är nu 2,7 Kelvin (– 270,3 °C). Genom att titta ut i universum kan man se bakåt i tiden, mot big bang. Ju längre bort vi tittar, desto högre är strålningstemperaturen.

Sara Bladh, doktorand i astrofysik, Uppsala universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Efter att ha läst artikeln har jag funderat över följande:

Om människor reser med ett rymdskepp till en sol nära vår
... "astronauter" ...

De måste söka undvika dessa gasmoln när de reser med hög hastighet ... kan de karlägga dem alla innan de reser ... hur ändrar de kurs?

Kan de hibernera i de hetare gasmolnen ... reparera rymdskeppets motorer?

Kan de tanka energi från gasmolnen till jondrift eller t.o.m. någon form av konventionellt raketbränsle, metan?

Hur många olika typer av teleskop kommer de vilja ta med för att minska känslan av att vara mitt ute i ett oändligt mörker ... radio, IR, synligt, UV ...?

Vilka gasmoln skulle kunna visa att de verkligen rör sig mot olika mål?

Varför är de täta molnen kallare ... är det för att EM- och partikelstrålar från stjärnor och andra strålkällor runtom inte tränger in i gasmolnen eller att gasmolnen erfordrar vissa frekvenser hf för att interagera eller att de inte är i den riktning som "polstrålande" stjärnor har (strålar från solens poler når längre då inga Oortmoln är ivägen samt effekter av solens magnetfält?

Vilka är pros och cons för robot vs människa i rymdskepp i en framtid där robotar klarar mer ...?

Några tidigare funderingar,

Kommer ett rymdskepp att kunna segla på/nära solvinden från solens poler ... utan att behöva vara övertungt av strålskärmar?

Kan verkligen ett solsegel fungera? Solens intensitet avtar så kraftigt och vi människor klarar inte mer än 1 g/9,81m/s^2. För att inte tala om solseglets infästningar på ett tänkt rymdskepp? Det kanske bara blir seglet som flyger?

Vilka är möjligheterna för ett rymdskepp likt Voyagersatteliterna att successivt öka hastigheten genom att passera nära stjärnor ... in mot Vintergatans centrum (och sedan mot en annan galax via Vintergatans polvindar) eller ut mot periferin ... och visst tickar väl rymdskeppets Cesiumklocka saktare än de som är kvar på jorden ju högre dess fart? Hur blir det egentligen med fartvinsten ... stjärnan rymdskeppet dragits in mot vill ju hålla kvar då skeppet har passerat ... erfordrar det att skeppet måste komma in mot stjärnans rörelseriktning och lämna bakom stjärnans rörelseriktning?

Mvh Mikael Hjelm

Flera bra svar till mina funderingar fanns här,
http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp?keyword=rymdf%E4rder
(rymdfärder)
http://www.mathpages.com/home/kmath114/kmath114.htm
(Gravitational Slingshot)

(inte direkt mera info om de interstellära gasmolnen men ändå bra)

Mvh Mikael Hjelm

Lägg till kommentar