Annons

Varför blir det inte gräddegrönt?

Publicerad:

2011-02-02

Fråga: Varför blir det vitt ljus om man blandar alla färger, varför blir det inte till exempel gräddegrönt? Hur skulle det bli om vi kunde se fler ljusfrekvenser, skulle det fortfarande bli vitt om man blandade alla?

Peter B.

Svar: Att något upplevs som vitt med det mänskliga ögat innebär att det reflekterar alla färger, men kräver också att man samtidigt lyser på det med en lampa som avger vitt ljus. Solen kan sägas ha en våglängdsfördelning som ger vitt ljus, eftersom det innehåller alla synliga våglängder. Om man lyser på ett vitt objekt med till exempel gult ljus upplevs det som gult. Om man lyser på ett gult objekt med vitt ljus upplevs det också som gult. Att vårt öga upplever en viss färg kräver alltså både att den aktuella våglängden finns i ljuset och att objektet kan reflektera den. Om vi såg fler våglängder tänker jag mig att vi skulle omdefiniera begreppet vitt ljus till att också inbegripa de ”nya” våglängderna, till exempel infrarött och ultraviolett ljus.

Färgen gräddegrön känner jag inte till, men tänker mig att det ändå är en begränsning i ljusspektrumet. Om ljuset är grönt kan man till exempel inte se röda objekt. Ett exempel är gult natriumljus i biltunnlar. Plötsligt försvinner alla färger utom gult.

Många ljuskällor har tonvikt på en viss våglängd. I solljuset dominerar som regel gröna våglängder. Det gula natriumljuset har nästan bara gult ljus. Glödlampans ljus har också en dominans av gult och rött, men innehåller även de andra våglängderna, men i mindre mängd än solljus. I många kameror finns justering för vitbalans, som tar hänsyn till den spektrala fördelningen och kan kompensera för belysningens obalans, så att objekten ser normala ut trots att de belyses med glödlampor. Utan vitbalansjustering ser bilden starkt gul-röd ut. (Om man missar att ta bort inställningen och i stället tar en bild utomhus, ser bilden alldeles blå ut eftersom kompenseringen framför allt förstärker det blå ljuset.)

Marika Edoff, docent och gruppledare för solcellsforskningsgruppen vid Ångström solar center, Uppsala universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar