Åländsk fjäril gav honom vingar

Prisbelönta teorier om naturvård föddes ur en fascination för den lilla ängsnätfjärilen.
Publicerad
**Ilkka Hanski**, prisbelönt ekolog.
Bild: Otso Ovaskainen

Trots mängder av expeditioner till exotiska platser, som Borneo, Madagaskar och Grönland, är det på hemmaplan, i den åländska skärgården, som ekologen Ilkka Hanski har gjort sina mest uppmärksammade studier. Här har han tillsammans med sitt forskarlag från Helsingfors universitet, Metapopulation research group, under drygt tjugo år följt ängsnätfjärilen, Melitaea cinxia. Denna vackra lilla insekt är ett typexempel på en art som har minskat i antal och vars utbredningsområden splittrats i takt med det moderna jordbrukets omvandling av landskapet. Fjärilen har därför använts som modellart för att utveckla en allmängiltig teori om metapopulationers dynamik – hur växter och djur påverkas när deras livsmiljö splittras upp på grund av till exempel urbanisering, avskogning och klimatförändringar.

I dag är Ilkka Hanskis teorier grundläggande för vår förståelse av biologisk mångfald och har en avgörande betydelse för den praktiska naturvården och bevarandepolitiken.

Nyligen belönades Ilkka Hanski med Crafoordpriset i biovetenskaper. Prisutdelningen äger rum på Kungliga Vetenskapsakademien den 10 maj 2011. Prissumman är fyra miljoner svenska kronor.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor