Annons

Bokanmälan: Böcker om sjukdom växande trend

Samtidigt som sjukdomar trängs bort från vardagen ökar intresset för att skriva och läsa om sjukdomar. Litteraturvetaren Katarina Bernhardsson vid Lunds universitet har undersökt skildringar i svenska romaner på 2000-talet.

Författare: 

Publicerad:

2011-03-13

Varför har du forskat om sjukdomar i litteraturen?

– Jag vill uppvärdera hur litteraturen kan förmedla kunskaper om livet. Och när jag var liten växte jag upp med en sjuk morfar som även var läkare. Därför präglades min barndom av prat om sjukdomar.

Är detta en ny genre?

– Nja, sjukdomar har ju förekommit i litteraturen ända sedan antiken, men självbiografiska berättelser om sjukdomar, så kallade patografier, är en ganska ny genre, den kom till Sverige under slutet av 1960-talet. Det kan ha att göra med att döden och svåra sjukdomar trängs undan allt mer från det vanliga livet. I dag blir vi ju förvånade när vi blir sjuka! Det uppfattas som något oväntat och osannolikt, trots att det är helt normalt att bli sjuk och till slut dö. Jag tror att alla dessa böcker jag forskat om ingår i en motreaktion – nu vill vi veta mer om sjukdomar och om hur människor reagerar på sjukdomar.

Hänger det ihop med dagens bloggar och självbiografier?

– Absolut, det finns en rörelse mot det självutlämnande i litteraturen – vi har på senare år vant oss att läsa om människors privatliv på ett helt nytt sätt. Det handlar om en uppvärdering av den individuella berättelsen. Vi har blivit vana att läsa om väldigt privata saker. Det finns både negativa och positiva aspekter av detta, men det positiva kan vara att man lätt engageras och förundras över andra människors liv och situationer, och kanske stärks av att läsa om vad människor kan klara av.

Hur har du bedrivit din forskning?

– Jag har undersökt hur upplevelserna av sjukdom skildras i böckerna, genom att blicka ut från texterna. I exempelvis Torgny Lindgrens Pölsan från 2002, som bland annat handlar om tuberkulosen på 1940-talet, har jag försökt se hur han förhållit sig till dåtidens idéer eller myter om tuberkulosen, så det blir en del medicinhistoria.

– Mitt huvudmaterial är dock sju romaner från 2000-talet, alltså bara några av de böcker som har kommit ut de senaste åren.

Hur läses dessa böcker?

– Det är svårt att säga. Men det handlar om både folkkära författare, som Torgny Lindgren och P.O. Enquist, och debutanter. Det kanske säger något om bredden.

Kommer sjukdomstrenden i bokvärlden att hålla i sig?

– Ja, det tror jag. Man kan se det på de böcker som kommer i vår. Många verkar ha ett behov av att läsa och skriva om sina sjukdomar. Och vi ser också exempel på hur etablerade författare skriver om sina sjukdomar när de blir äldre.

Har läkare nytta av att läsa om sjukdomsupplevelser?

– Det hoppas jag. Och jag undervisar själv medicinstudenter om sjukdomar i skönlitteraturen. De brukar uppskatta att få detta perspektiv.

Vilka är de vanligaste sjukdomarna som det skrivs om?

– I självbiografier är cancer vanligt, men cancer är svårt att gestalta, kanske för att den uppfattas som så hotfull. I skönlitteraturen kan man se ett brett spektrum av sjukdomar. Men det finns fortfarande väldigt lite skrivet om aids. Det förvånar mig.

Är några sjukdomar tabu?

– Nej, jag tror inte det, men en del sjukdomar kan uppfattas som rätt äckliga, till exempel inkontinens. Det är ju mer tacksamt att skriva om sjukdomar som inte rör kroppens nedre delar.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar