Annons
Envis huvudvärk dolde roten till det onda

Sköldkörtelns aktivitet avbildas med hjälp av radioaktiva isotoper.

Bild: 
Ism / Science Photo Library

Envis huvudvärk dolde roten till det onda

Det började förmodligen med en vanlig förkylning. Sedan kunde kvinnan varken äta eller dricka. Till slut lyckades Hannu Järveläinen, specialistläkare i inre medicin vid Åbo universitetscentralsjukhus, hitta den verkliga orsaken.

Publicerad:

2011-04-16

”Många går till läkaren på hösten för att de har huvudvärk och feber. Oftast handlar det om triviala virusinfektioner, men inte den här gången.

Det var en småbarnsmamma, strax över trettio, som var hårt psykiskt pressad. Hennes barn var allvarligt sjukt och behandlades på barnintensiven. Barnläkaren lade märke till kvinnans svaga allmäntillstånd och föreslog att hon skulle söka sig till akuten.

Där berättade hon att hon inte hade kunnat äta eller dricka ordentligt på flera dagar – hon kräktes upp allt hon försökte äta. Sedan några veckor hade hon också svår huvudvärk. Den hade börjat i tinningarna och sedan flyttat sig till bakhuvudet. Hon hade ont i halsen, lite hosta och allmänt ont i musklerna. Hela familjen, förklarade hon, hade varit förkyld den senaste tiden.

Akutläkaren kunde se att hon var utmattad och blek, hade lite feber och snabb hjärtrytm. Däremot var hon inte stel i nacken, vilket annars kan tyda på hjärnhinneinflammation. Röntgen av hennes bröstkorg och huvud visade inget onormalt. Men i blodprovet fanns ett ökat antal vita blodkroppar. Även halten av så kallat c-reaktivt protein, ett värde kallat CRP, var förhöjt. Båda dessa fynd tydde på en pågående infektion. Hennes stressade och klena uppenbarelse gjorde att hon skrevs in till oss på medicinavdelningen.

Vi satte in antibiotika intravenöst, ifall det skulle vara en bakterieinfektion. Hon hade fortfarande huvudvärk, men nu något lindrigare. Hon hade också ont i fötterna och i korsryggen, och var så pass yr att hon hade svårt att gå. Eftersom hon använde p-piller, som kan ge upphov till blodpropp, började man misstänka att huvudvärken kunde bero på en propp i hjärnvenerna. Därför beslöt vi att konsultera en neurolog.

Denne hittade inget underligt, bortsett från att kvinnans trapetziusmuskel, den som går från axlarna upp i nacken, var öm i den övre delen. Datortomografi av hennes huvud visade inget avvikande – vilket uteslöt blodpropp. Inte heller i det prov som togs av ryggmärgsvätskan syntes något märkligt. Neurologen misstänkte då att hennes långvariga huvudvärk kunde vara migrän, som förvärrats av en infektion.

På den neurologiska avdelningen försökte man förgäves bota hennes huvudvärk med olika smärtlindrande medel. Huvudvärken blev värre när hon satte sig upp. Detta kunde i och för sig vara en följd av att man tagit prov på ryggmärgsvätskan – eller bero på att huvudvärken påverkades av förändringar i blodtrycket. Magnetresonansavbildning av hennes huvud visade inget onormalt.

Under tiden på avdelningen var hon rastlös, ansträngd och hade svårt att sova. När läkarna gjorde ett sköldkörtelprov visade det sig att halten av ett hormon, kallat T4, som utsöndras från sköldkörteln var dubbelt så hög som normalt. Men samtidigt var halten av det hormon som styr produktionen av T4 halverad – ett styrhormon som tillverkas i hjärnans hypofys. Den onormalt stora utsöndringen av hormonet T4 från sköldkörteln berodde alltså inte på hypofysens signalering, som normalt reglerar halten av T4. Snarare tycktes överproduktionen bero på något inuti själva sköldkörteln – till exempel en inflammation. I litteraturen finns det beskrivet hur virus har kunnat utlösa sådan inflammation, men då har smärtan oftast suttit i käken. Vår patient hade ju ont i bakhuvudet.

I vilket fall flyttades patienten till endokrinologiska avdelningen. Och när jag klämde på hennes sköldkörtel visade det sig mycket riktigt att den var öm, ett typiskt tecken på inflammation.

Tills sist fick hon alltså rätt diagnos, behandlades med kortison och efter några dagar kände hon sig mycket bättre. Kvinnan beskrev hur den ”klumpkänsla” hon haft i halsen gått över, och hon kunde åka hem. En månad senare mådde hon utmärkt. Men för säkerhets skull höll sjukhuset uppsikt över hennes hormonnivåer det följande året.

Troligen hade vanligt förkylningsvirus utlöst inflammationen. Sköldkörtelinflammation är en diagnos som alla doktorer känner till, men som kan vara svår att upptäcka – vilket ju detta fall vittnar om. Att det kan ta så pass lång tid beror nog på att man först vill utesluta mer allvarliga diagnoser, som hjärnhinneinflammation.”

Berättat för Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar