Annons
Forntida spelhålor

Mohenjo-daro. Plats i Indusdalen där det spelades för 4 000 år sedan.

Bild: 
Elke Rogersdotter

Forntida spelhålor

Det spelades och lektes även för många tusen år sedan. Men arkeologer har ibland svårt att hantera detta.

Författare: 

Publicerad:

2011-04-16

I de fyratusen år gamla ruinerna från Mohenjo-daro i Indusdalen, nuvarande Pakistan, är nästan var tionde arkeologiskt fynd spelrelaterat. Det handlar om tärningar, spelpjäser, brädor, mönstrade pinnar, bollar och koner som användes vid spel. De har hittats i stor mängd på platser där man uppenbarligen spelade mycket.

– Man har ofta försökt tolka dessa fynd utifrån religion eller ritual. Eller som tecken på social status. Men jag har försökt se leken som just lek, säger Elke Rogersdotter vid Göteborgs universitet, som har undersökt fynden i sitt avhandlingsarbete.

Hon menar att man inom arkeologin ofta bortsett från det lekfulla.

– Det onyttiga har framstått som ointressant för vetenskapen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Det här var en intressant läsning! Jag hoppas att Elke Rogersdotter har efter avslutad avhandling möjlighet att forska vidare på temat spel och lek i den antika världen och i synnerhet inom Mohenjo-daros gigantiska utgrävningsområde. Det har forskats fram att det måste ha varit ett samhälle utan stora hierarkier, utan maktstrider och sinsemellan fientliger handlingar. Alltså måste det ligga nära till hands att det utvecklades en fredlig civilisation som redan på den tiden fyllde sin fritid med spel och lek, inte minst till gagn för socialt tänkande, utveckling av samspel och demokratiska ideér. Barnens olika leker måste ha funnits redan då, annars skulle det fattas en stor och väsentlig pusselbit i utvecklingen av barnet och i stort sett av den sociala kompetensen.
En fråga till Elke Rogersdotter: Hur intressant skulle det vara att forska vidare med t. ex. genus-perspektivet som frågeställning och i fokus? Eller tar spel och lek som utgångspunkt för frågor som berör psykologiska och filosofiska områden? Så vitt jag vet är folket som bodde i Mohenjo-daro och även i Harappa-området för oss fortfarande väldigt okänt och gåtfyllt inte minst för att man inte kan tolka deras skrifttecken och inte vet något om upphörandet av denna civilisation. Det vore kanske värt att starta ett stort projekt med samarbete av olika experter som för närvarande är sysselsatta med sina egna ideér på var sina små områden men som med gemensam kraft kunde bringa klarhet i denna stora Indus-dalens fantasieggande gåtfullhet.
Vem kunde ta initiativet till en internationell insamling av forskningsmedel och därmed start till ett världsomsöännande samarbetsprojekt?

Lägg till kommentar