Annons
Att mäta en aha-upplevelse
Bild: 
Peter Rosén

Att mäta en aha-upplevelse

Den sköna känslan av att saker och ting faller på plats är även intressant ur en pedagogisk synvinkel. Den kan ge nycklar till bättre undervisning. Kognitionsvetaren Paulina Lindström berättar om hur forskarna försöker fånga känslan i flykten.

Författare: 

Publicerad:

2011-06-05

Lärande är som en tur längs en slingrande väg. Ömsom rusar du fram mot nya kunskaper och insikter, ömsom kämpar du uppför världens högsta berg. Vid några sällsamma tillfällen får du kanske en aha-upplevelse – när du plötsligt förstår hur något hänger ihop.

På senare tid har forskare börjat intressera sig för hur aha-upplevelsen kan utnyttjas när vi ska lära oss något. Den kan ses som ett känslomässigt kvitto på att man har förstått något, och det kan vara värdefullt för både läraren och hennes student i en lärandesituation.

För att utforska upplevelsen närmare och undersöka om den går att spåra i kroppsliga reaktioner, utformade vi ett experiment där vi försökte fånga det flyktiga tillståndet. Vi lät en grupp studenter i slumpvis ordning titta på olika typer av bilder som skulle kunna utlösa en aha-upplevelse. Det var tre olika sorters bilder: tvetydiga bilder, ofullständiga bilder som är ritade på ett okonventionellt sätt och matematisk-logiska bilder där studenten skulle klura ut en lösning på ett visuellt problem.

Fördelen med den här sortens bilder är att de ger tydliga svar. Försökspersonerna förstår den ena eller andra versionen av en tvetydig bild, eller förstår poängen med ett skämt. Dessutom är fenomenet avgränsat i tid, eftersom undersökningen börjar när vi visar en bild och slutar när svaret kommer.

Ett sätt att spåra den fysiska reaktionen av en aha-upplevelse är att mäta vissa beteenden under en kontrollperiod och sedan göra samma mätningar under en period då man kan förvänta sig en aha-upplevelse.

Vi undersökte om så kallad hudkonduktans och pupillstorlek var lämpliga metoder för att fånga aha-upplevelsen.

Hudkonduktans mäts med elektroder som kan fästas på handen och ger ett mått på kroppens förmåga att leda ström. När man svettas leds ström bättre. Vår hypotes är att när man upplever en emotionell respons i form av en aha-upplevelse ökar aktiviteten i kroppen och man svettas mer. Därför förväntar vi oss en högre hudkonduktans.

Man kan också undersöka hur ögats pupill varierar i storlek. En aha-upplevelse kan leda till förstorade pupiller. Det finns även studier där forskare har kombinerat olika typer av fysiologisk information för att avgöra studentens känslotillstånd. Till exempel finns det datorbaserade system som kan avläsa när man blir frustrerad genom att kombinera fysiologiska data som puls och hudkonduktans.

Dessutom går det att samla data från det program som studenten arbetar med, till exempel hur lång tid det har gått sedan ett delmål i uppgiften uppnåddes.

Vi mätte hudkonduktans och pupillstorlek samt samlade in data om vad studenterna tittade på i varje bild med hjälp av en ögonrörelsemätare. För varje bild fanns ett kritiskt område som var extra viktigt att titta på för att förstå bilden.

De studenter som förstod bilderna hade högre hudkonduktans, fick större pupiller och tittade mer på de kritiska områdena. Reaktionerna tenderade också att växa i styrka fram tills att svaret gavs. Resultaten är i linje med studier som visar att det sker en aktivering i hjärnan innan man själv blir medveten om att man har en aha-upplevelse. Man förstår alltså innan man själv är medveten om det.

Den subjektiva aha-upplevelsen kännetecknas av att insikt kommer på ett ögonblick. Det var därför något oväntat att aha-upplevelsen inte blev mer dramatiskt markerad i våra undersökningar.

Det är användbart att kunna mäta och särskilja olika känslor som uppstår i en lärandesituation om man till exempel vill bygga datorsystem som ska ge individualiserad feedback till studenter. Då skulle systemet kunna ge hjälp till den student som är frustrerad, och avvakta med feedback till den student som är på väg att förstå.

Forskningen har kommit en bit på väg mot att närmare kunna förklara vad som händer när vi får en aha-upplevelse. Vi kan observera olika typer av beteenden och kan även med olika typer av hjärn-avbildningsmetoder registrera specifik hjärnaktivitet. Nästa mål är att fördjupa kunskaperna och att undersöka hur de kan användas på bästa sätt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar