Annons

Juholt-effekten kan dröja

Det tar tid för partiledare att bli kända. Och de har inga stora effekter på valresultaten.

Författare: 

Publicerad:

2011-06-05

Som nybliven partiledare för moderaterna var Fredrik Reinfeldt helt okänd för 33 procent av svenska folket. Ett år senare var han fortfarande okänd för 12 procent. Fredrik Reinfeldt hade ändå varit både moderat gruppledare och ekonomisk talesperson, och synts en hel del. Det dröjde tre år innan han var helt känd.

Om Håkan Juholt, som inte har haft någon tung position tidigare, går i Fredrik Reinfeldts fotspår, blir han inte allmänt känd förrän efter valrörelsen 2014. Det menar valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som har undersökt hur kända partiledare är.

Effekterna av en ny partiledare blir tydligast i samband med en eventuell ideologisk förändring av partiet, inte genom personens mustasch eller klädval. Väljare bedömer också, helt rationellt, i första hand saker som pålitlighet, kunnighet och ärlighet när de utvärderar partiledare. De bygger inte sina bedömningar på ytliga, mediala bilder av partiledare.

De svenska väljarna är dessutom dåliga på personkännedom. De som kan mest om partiledarna är äldre män, och de som kan minst är mycket unga män.

Partiernas kandidater blir samtidigt alltmer anonyma för väljarna. Andelen personkryssande väljare minskar för varje riksdagsval, och av de som kryssar är det bara hälften som minns vem de har kryssat. Talet om personifiering av politiken verkar ogrundat.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar