Varför ska du söka pollen i döda kroppar?
Bild: Anders Lindström
Flugor och skalbaggar koloniserar en död kropp i en viss tågordning. Anders Lindström, biolog och entomolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala, ägnar ungefär en fjärdedel av sin tid åt att avgöra vid vilken tidpunkt som en person har avlidit genom att studera sådana insekter. Nu inleder han ett projekt där man med hjälp av pollen ska kunna få ytterligare information.
###Varför är pollen bättre än insekter?
En fördel är att pollensäsongen är längre än insekternas. Redan i februari blommar alarna och sedan pågår träd-, busk- och gräsblomning i princip året runt. De pollenkorn som en avliden har andats in ger också ett slags beständig ”tidsstämpel” från dödsfallet, till skillnad från insekterna som visserligen koloniserar kroppen men sedan drar vidare. Pollen finns kvar under lång tid, medan insekterna lämnar kroppen efter någon månad.
###Används pollenanalyser utomlands?
Pollenanalyser har använts i utländska rättsfall för att rent geografiskt binda en person vid en brottsplats. Exempelvis åkte en brittisk inbrottstjuv fast sedan det på hans kläder fastnat ymnigt med pollen från den blommande johannesört som växte vid dörren till huset som haft inbrott.
###Hur ska det gå till?
I ett första steg ska jag utveckla metoder för att samla in pollen från avlidna. Vid en vanlig obduktion avlägsnas skalltaket och hjärnan tas ut och undersöks. Nu ska en mild tvållösning inne i skallen spola ut de pollenkorn som andats in i bihålorna och näsgångarna. Kornen kan sedan artbestämmas med hjälp av mikroskop och ge en bild av när personen drog sitt sista andetag.
Hittar man då exempelvis bara två alpollen kan man ju sluta sig till att det inte var midsommar i alla fall, utan snarare tidig vår.
