Annons

Många förstår inte vardagsekonomin

Hushållen fattar i dag allt fler svåra ekonomiska beslut. Men den matematiska kompetensen verkar vara svag.

Författare: 

Publicerad:

2011-10-26

Frågor om framtida pensionsinkomster, fondsparande, fastighetsaffärer och amorteringar har blivit allt vanligare i vår vardagsekonomi och berör allt större summor. Men är vi kapabla att hantera alla dessa siffror?

– Nej, många har svårt för vardaglig matematik, och det måste vi vara lyhörda inför, säger Johan Almenberg som är forskare i nationalekonomi.

Ett tusental telefonintervjuer med vuxna svenskar visar att mattekunskaperna är svaga. Det gäller enkla saker som plus och minus, samt procentberäkningar.

Ett exempel på kunskapsnivån ges av att 63 procent svarade rätt på denna uppgift: ”En bilhandlare erbjuder en begagnad bil för 60 000 kr. Det är två tredjedelar av vad den kostade som ny. Hur mycket kostade bilen som ny?” Även kunskaperna om finansfrågor är dåliga; 34 procent visste inte att aktier historiskt sett gett mer avkastning på lång sikt än obligationer.

– Skolan har ett ansvar i detta, men människor verkar inte intresserade. Kanske bör man ha mer av vardagsekonomiska frågor i skolundervisningen.

Sämst på vardagsmatematik är äldre, låginkomsttagare, kvinnor och utrikes födda. Bäst är män i åldern 40–49 år som tjänar mer än 40 000 kronor i månaden.

– Vi är ungefär lika dåliga som i andra jämförbara länder, säger Johan Almenberg.

Det har inte gjorts liknande studier tidigare i Sverige. Resultaten publiceras i Ekonomisk debatt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar