Annons

Kunskapens lust

” Varför är inhämtande av kunskap lustbetonat? ”

Publicerad:

2011-12-20

Peter Gärdenfors väljer Nietzsche

”Varför är inhämtande av kunskap, forskarens och filosofens element, lustbetonat? För det första och framför allt för att man därav blir medveten om sin kraft, alltså av samma orsak som gymnastiska övningar även utan åskådare är lustbetonade. För det andra för att man under verksamhetens gång övervinner tidigare föreställningar och deras företrädare, blir segrare eller åtminstone tror sig vara det. För det tredje för att vi av en aldrig så liten ny insikt känner oss höjda över alla och upplever oss som de enda som vet sanningen om detta.”

Friedrich Nietzsche

Nietzsche raljerar över de känslor av kraft och kontroll som ny kunskap ger oss. Men modern forskning visar att känslan av att ha kontroll ger en stark motivation för att lära. Ett exempel är den teori om control value som utvecklats av den tyske psykologen Reinhard Pekrun. Teorin fokuserar på de känslor som är kopplade till prestationer i lärsituationer, såsom glädje, stolthet, skam och frustration. Det finns också ett starkt samband mellan att förstå ett område och att känna att man kan kontrollera det.

Förutom elevernas upplevelse av kontroll över sin lärsituation är deras värderingar av lärande också centrala. I en studie fann man exempelvis att flickor upplever att de hade mindre kontroll än pojkar över hur de lär sig matematik. Som en följd av detta var flickornas glädje över att lära sig matematik mindre än hos pojkarna och de var mer oroliga och skamfyllda inför sitt lärande.

Peter Gärdenfors

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar