Annons

Stereon gör av med mest energi när den är tyst

Publicerad:

2011-12-20

Fråga: Stämmer det verkligen att diverse hemelektronik som står på standby-läge drar cirka 10 procent av all el som förbrukas i Sverige?

Henke

Svar: Nej, det stämmer inte riktigt. Däremot kan elanvändningen till apparater i standby uppgå till cirka 10 procent av elanvändningen i hushållen, alltså den el som används för belysning och drift av apparater i våra hem. Det är framför allt datorer, tv och ljudanläggningar som använder el när de står i standby. Energimyndighetens mätningar visar till exempel att i genomsnitt 60 procent av elanvändningen i ljudanläggningar sker i standby-läge. Genom att stänga av apparater på strömbrytaren och dra ur batteriladdare när de inte används kan du spara mycket el.

Linn Stengård, handläggare vid Energimyndigheten.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

6

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Snälla, i F&F borde man inte ens i en rubrik blanda ihop "ström", A, och energi. Jag är helt säker på att apparaten drar mindre, betydligt mindre, ström i s-by. I vilket läge energiförbrukningen blir störst/dygn beror ju på utnyttjandet. Har man tonårsbarn existerar kanske inte s-by i realiteten. Det blir det inte billigare av.

Snälla FoF. I en tidning med så hög kvalitet måste man även hålla koll på rubrikerna. I det här fallet har det blivit alldeles galet. En stereo drar absolut inte mer ström (mäts i A) i s-by än när den är aktiv. Däremot kan man tänka sig att energiförbrukningen (mäts i Ah) blir störst i s-by under ett dygn om man lyssnar väldigt lite.

Hilding Ståhl

Tack Hilding Ståhl. Du har naturligtvis helt rätt. Vi har ändrat rubriken.

Jörn Spolander (webbredaktör)

Antingen har energimyndigheten dåliga fysikkunskaper eller så vill man avsiktligt vilseleda allmänheten. Energiprincipen är allmängiltig. Den innebär (kortfattat) att all ström som matas in i t.ex. en villa omvandlas till värme. Man får lika mycket värme från en TV som förbrukar 100 watt som från ett elektriskt värmeelement som förbrukar 100 watt. Om vi önskar upprätthålla en viss konstant temperatur hemma under den del av året som vi använder vår uppvärmning så spelar det ingen som helst roll om värmen genereras i ett kylskåp, en batteriladdare, glödlampor, stand-by-elektronik i datorer eller annat. För att säkerställa att vi håller den önskade temperaturen brukar man för det mesta ha en eller flera termostater antingen separat eller på t.ex. värmeelement. Om värmeenergi tillförs från annat än värmeelementen så minskar energitillförseln från dessa oavsett varifrån energin i fråga kommer.
Det blir inte dyrare att värma upp mitt hus med 30 TV-apparater som exempelvis har en genomsnittsförbrukning av 100 watt än om jag behöver tillföra 3 kW från elektriska värmeelement för att hålla temperaturen konstant. Eller 30 stycken 100-watts glödlampor. Man kan inte spara energi genom att byta till lågenergilampor eller genom att undvika stand-by-funktioner. Om jag har oljeeldning så innebär bara minskad elanvändning en ökad oljeförbrukning. Samma sak med fjärrvärme. De enda möjligheter man verkligen har för att spara energi är mer husisolering, investering i värmepumpar, att avstå från utomhusförbrukning och genom värmeåtervinning från ventilation och utgående uppvärmt vatten. Naturligtvis gäller detta främst under de 10 månader om året när vi har värme på.
Har Sveriges energimyndighet inte fattat detta eller varför nämns inte detta? Man lurar folk att byta lampor och hushållsmaskiner i tron att de skall spara energi, men det gör de inte.

Lars Hode, fysiker.
Ordf i Sv Laser-Med Sällsk
lars@hode.com

Äntligen ett par kommentarer som är relevanta i vardagslivet. Själv har jag pläderat att det "lönar sig inte" att släcka lamporna för att spara in på elräkningen. Värmen till huset måste komma från någon form av energi (Wh). Det enda sättet att spara in på elräkningen är att BYTA UT DEN DYRA EL-ENERGIN mot en billigare energi. Förutsatt att man vill behålla samma temperatur inne i samma byggnad.
För den skull måste man känna till bränsleämnens energiinnehåll och priset inkl.moms per enhet. Dessutom kostar utrustningen för att förbränna ämnet en summa som måste tas med i kalkylen.
Själv har jag bytt ut direktverkande el mot Pellets och gjort ett hyfsat "sparnetto". Installation av luftvärmepump likaså.
Det vore intressant att läsa ett reportage om de olika alternativen till att skapa " billig energi".
En form av Energitabell skulle kunna upprättas, där det lägsta priset per kWh ligger högst upp. Gissar att El- energi skulle komma rätt långt ner i tabellen. Sveriges energimyndighet har en del att jobba på!

Svar till Hilding Ståhl:
Hilding Ståhl har givetvis rätt i att en apparat drar mindre el per tidsenhet när den står i standby än när den används. För att förtydliga: Energimyndigheten mätte elanvändningen på apparatnivå i ett antal hushåll. Av den totala elanvändningen för drift av ljudanläggningar under hela mätperioden användes i genomsnitt 60 procent när apparaterna stod i standby-läge. En hög andel el till apparater när de står i standby-läge kan bero på att de har en relativt hög effekt i standby-läge, men också på att de inte används så många timmar per dygn.

Svar till Lars Hode:
Även Energimyndigheten känner till termodynamikens huvudsatser. Det är sant att lampor och andra apparater i våra hus avger värme, men tyvärr kan vi inte alltid dra nytta av denna värme på bästa sätt. En viktig aspekt är hur värmesystemet i huset ska kunna reglera detta intermittenta bidrag av värme så att inomhustemperaturen hålls konstant. Eftersom apparater även används på sommaren bidrar de då med värme när inget värmebehov finns. Risken för övertemperaturer blir dessutom allt mer överhängande i takt med allt bättre isolerade hus. Det här kan innebära att vi istället får ett ökat kylbehov om man inte kan dra ner effekten på alla installationer.

En studie från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) visar att endast upp till 50 procent av värmebidraget från lampor går att tillvarata i huset och det är bara möjligt i hus med direktverkande el där temperaturen kan regleras snabbt. I hus med vattenburna värmesystem (vilket en majoritet av både småhusen och flerbostadshusen i Sverige har) regleras temperaturen långsammare och en mindre del av värmebidraget går då att ta tillvara. I de hus som värms med värmepump har värmesystemet dessutom en extra hög verkningsgrad eftersom ”gratisvärme” tillförs från luft eller mark. Investering i värmepumpar leder inte till någon faktisk energibesparing i sig eftersom värmebehovet i huset fortfarande är detsamma, däremot kan du spara in på mängden köpt energi. Resten av värmebehovet täcks med ”gratisvärmen” från luft eller mark. Det blir då väsentligt mycket effektivare och billigare att värma huset med hjälp av värmepumpen istället för med TV-apparaten eller lamporna.

El är en viktig energibärare eftersom den används för drift av apparater och i framtiden kanske i hög utsträckning för drift av elbilar. Värmebehovet i våra hus kan vi tillgodose på många sätt, med hjälp av el, fjärrvärme eller biobränsle exempelvis. Vi bör i den utsträckning det är möjligt spara in på den onödiga elanvändningen för att kunna använda elen där det är nödvändigt.

Se mer information på Energimyndighetens hemsida:
http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i...

Svar till Sören Permatz:
Att avgöra vilket uppvärmningssystem som ger upphov till den ”billigaste energin” i ett hus är som Sören Permatz nämner ovan en utmaning. Det räcker inte med att bara känna till energibärarens energiinnehåll och priset per enhet och för utrustningen. Man måste dessutom känna till verkningsgraden på uppvärmningssystemet. 1 kWh el ger upphov till mer värme i ett hus med direktverkande el än pellets med ett energiinnehåll på 1 kWh gör i ett hus med pelletspanna. Det här beror på att elpannor har en högre verkningsgrad än pelletspannor. Å andra sidan är energiförlusterna i genomsnitt större för att producera 1 kWh el än för att producera pellets med ett energiinnehåll på 1 kWh. Kostnaderna och vilka uppvärmningssätt som är mest lämpliga skiljer sig också åt beroende på var i landet huset ligger samt hur huset är konstruerat. Energimyndigheten har gjort försök till jämförelser beräknat för ett ”typhus”, se mer information nedan:

http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=...

Linn Stengård, handläggare på Energimyndigheten

Lägg till kommentar