Annons
Dna-studier ger ny bild av vårt förflutna

Grottmålning. En konstnär ur Sanfolket har gjort den här målningen på en grottvägg i Limpopo-provinsen i Sydafrika.

Bild: 
Carina Schlebusch

Dna-studier ger ny bild av vårt förflutna

Khoisan­folken bildade en egen släktgren redan innan människan utvandrade från Afrika.

Författare: 

Publicerad:

2012-11-24

De klick-talande Khoisanfolken i södra Afrika härstammar från den tidigaste förgreningen på alla nu levande människors släktträd.

Förgreningen skedde för ungefär 100 000 år sedan, långt innan den moderna människan började spridas utanför Afrika. Det rapporterar en internationell forskargrupp som letts från Uppsala universitet.

Forskarna har analyserat dna från olika folkgrupper i Afrika. Nyligen var de i Sydafrika och berättade om sina slutsatser för San-folket i Kalahari.

– Våra resultat blev väl emottagna. Efter åren med apartheid är de i färd med att återupptäcka sina rötter och sin identitet, säger Carina Schlebusch, evolutionsbiolog vid Uppsala universitet.

Tidigare studier har pekat ut en bestämd plats i Afrika som den moderna människans ursprung. Men nu visar forskarna att flera folkgrupper kan ha bidragit med gener till de människor som lämnade kontinenten för närmare 70 000 år sedan.

Tack vare den här tidiga förgreningen har forskarna kunnat undersöka vilka delar av arvsmassan som utvecklats särskilt snabbt hos våra förfäder. Till exempel tycks flera gener som styr skelettets utformning ha varit avgörande för den moderna människans uppkomst.

Studien är publicerad i tidskriften Science.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar