Annons
Med tålamod går det att hjälpa slumpen

Joanna Rose.

Med tålamod går det att hjälpa slumpen

Författare: 

Publicerad:

2012-11-24

Av de hundratals forskare som varje år nomineras till Nobelpriset i fysik har vi långt i förväg lyckats skriva just om dem som fått Nobelpriset. Var det en slump? Kanske det. Men slumpen träffar bara förberedda hjärnor, som bakteriologins fader Louis Pasteur konstaterade. Slumpen behöver vår hjälp.

Årets kemipristagare, Robert Lefkowitz, berättar om sin aha-upplevelse när han såg att den eftersökta receptorn slingrar sig sju gånger genom cellväggen i människans kropp. Sju gånger – aha! Sju slingor har även receptorn i ögat. Kan de vara släkt? Det var de. Ingen hade tänkt på det före honom.

Att tänka i nya banor, hitta oväntade kopplingar, och arbeta ihärdigt – det är receptet på framgång. Men också att hitta till de bästa lärarna. Brian Kobilka, som fick halva kemipriset, var lärjunge till Lefkowitz, som fick den andra halvan. Också årets båda Nobelpristagare i fysik hade under sina tidiga år arbetat hos blivande Nobelpristagare: Serge Haroche hos Claude Cohen-Tannoudji, och David Wineland hos Hans Dehmelt.

Vad har de lärt sig? Bland annat att ställa rätt frågor och ha en blick för vad som ligger precis utanför gränsen till det omöjliga. Uthållighet hade de väl redan från början. Men att fånga enstaka partiklar i en fälla kräver helt enastående tålamod, för de allra flesta gångerna försvinner partiklarna i väg. Att vara extremt robust inför motgångar är kanske den absolut viktigaste enskilda egenskap som alla Nobelpristagare besitter. Då hjälper slumpen och turen på vägen.

Ett sätt att tåla misslyckanden är att se på dem med nya ögon. Vad andra skulle uppfatta som en katastrof är kanske något helt motsatt, en anastrof, i stället. I detta nummer skriver Herrick Baltscheffsky om begreppet anastrof, som han själv för första gången införde i F&F för 35 år sedan. Till att börja med behövdes anastrofer för att beskriva alla de slumpvisa tillfällen då liv på jorden tagit oväntade språng – så att även människor kunde få en plats på den här planeten. Men begreppet kan breddas. Att kunna berätta sin historia med tonvikt på de goda anastroferna får oss att inte ge upp i första taget.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar