Annons
Receptbelagda piller bakom livshotande tillstånd

Klarspråk kan rädda liv. Klarspråk kan rädda liv. Gynekolog Ian Milsom vill att både vården och patienterna ska tala öppet. Livshotande proppar. Med datortomografi syns i lungan två blodkärl som drabbats av blodpropp. I det fall som beskrivs i artikeln gick det bra, men tillståndet kan vara dödligt.

Bild: 
Mikael Hellström / SU / Sahlgrenska akademin

Receptbelagda piller bakom livshotande tillstånd

Läkarna glömde att ställa en enkel fråga. Därför dröjde det farligt länge innan de upptäckte orsaken till den unga kvinnans värk och andningssvårigheter.

Författare: 

Publicerad:

2012-11-26

”En 19-årig kvinna sökte akut till sin vårdcentral för att hon hade ont i vaden. Krampen hade pågått ungefär en vecka och hade enligt hennes berättelse börjat i samband med en infektion. Den dagen hon sökte hade hon haft ont på morgonen och sedan haft lite svårt att gå. Läkaren undersökte henne noggrant men hittade inget konstigt förutom en lite förhöjd puls, 98 slag per minut. Bedömningen var att kvinnan led av en muskelsträckning och hon fick rådet att söka på nytt om besvären blev värre.

Efter nästan tre veckor återkom kvinnan och sökte då på jourcentralen för att hon hade problem att andas. När man undersökte henne var hennes syremättnad normal och så även andningsfrekvensen. Då inget ovanligt hittades tolkades hennes besvär som att hon hade ångestutlösta problem och kvinnan fick gå hem.

Två dagar senare sökte hon igen till sin vårdcentral och nu kände hon sig trött, hade andningssvårigheter och en känsla av lufthunger. Men utandningsflödet var normalt och syremättnaden i blodet var normal. Hon fick återigen gå hem, men uppmanades att höra av sig om besvären fortsatte. Läkaren noterade att hon vid det första tillfället hon sökte berättat att hon haft ont i benet.

Ytterligare två veckor senare återkom kvinnan till vårdcentralen och nu var underbenet svullet. Hon hade också blivit andfådd på vägen dit och vid undersökningen hade hon en puls på 100 slag per minut. Läkaren som undersökte henne skickade en snabbremiss till sjukhuset. När patienten kom dit hade hon svårt att tala då hennes andning var påverkad.

Med hjälp av ultraljud på benet hittade man en blodpropp i en djupt liggande ven i underbenet. Blodprovtagning visade även förhöjd halt av så kallade D-dimerer, vilket tyder på ökad nedbrytning av fibrin i blodplasma, något som sker vid förekomst av blodpropp. När man undersökte hennes lungor med datortomografi syntes att hon på båda sidor hade proppar i kärlen. Nu sattes behandling in och hon fick inga men.

Det är väl känt att så kallade kombinerade p-piller ger förhöjd risk för blodpropp. Men det hade inte framkommit att kvinnan åt sådana sedan ett år, trots alla kontakter med vården. Därför tog det onödigt lång tid att ställa rätt diagnos.

I mitt arbete bedömer jag alla fall där kvinnor som använt p-piller drabbats av blodproppar, och som anmält detta till Läkemedelsförsäkringen. När man tittar på de här fallen syns ett tydligt mönster: varken läkare eller patienter tänker på p-piller som läkemedel. Det är inte ovanligt att kvinnan helt enkelt svarar nej när läkaren frågar om hon använder läkemedel, trots att hon äter p-piller.

Just det här fallet slutade lyckligt, men det finns tragiska fall där unga kvinnor som drabbats av blodpropp har avlidit. Behandlingen är mycket effektiv, men det gäller att fånga upp de ibland diffusa symtom som blodpropp kan ge: illamående, smärtor på olika ställen i kroppen, andningssvårigheter, feber.

Att fråga om en patient använder läkemedel är en viktig del när vi ska ställa diagnos, eftersom vissa vanligt förekommande preparat medför att risken att drabbas av olika sjukdomstillstånd ökar. Förvånansvärt ofta missar dock både sjukvårdspersonal och patienter att tala om detta.

Jag arbetar som gynekolog och har skrivit ut p-piller till mängder av kvinnor. Men det är till primärvården, till ortopeder, kirurger eller medicinspecialister kvinnorna kommer med sina symtom – då är det viktigt att ställa frågan om p-piller.”

Berättat av Ian Milsom, professor och överläkare vid Avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, för Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar