Annons
Vindkraft kan lagras i pumpat vatten

Vindkraft kan lagras i pumpat vatten

Publicerad:

2012-11-26

Fråga: I en dynamoficklampa kan man när som helst snurra på veven. Sedan lagras energin. Först när jag trycker på knappen lyser lampan. Varför går det inte att lagra energin på liknande vis i ett vindkraftverk?

Eva Lund

Svar: Den här frågan får vi som jobbar med vindkraft ofta. Det går att lagra stora mängder energi på liknande vis, om man har tillräckligt stora batterier och lyckas få fram tillräckligt billiga batterier. I en dynamoficklampa förbrukas väldigt lite el; den el som behövs kan enkelt vevas fram och lagras i ett litet batteri eller i en så kallad super- eller ultrakondensator. Den el du använder i ficklampan kostar egentligen väldigt mycket. Tar du ficklampans pris och dividerar med antalet kilowattimmar som du lagrar, är den el du får fram dyr. Vindkraft däremot, måste vara direkt ekonomiskt lönsamt.

Utmaningen för forskare är att utveckla ett energilager som är tillräckligt billigt, hållbart och storlekseffektivt för att kunna användas i elnätet. För tillfället utvecklar ABB en dynamisk energilösning, med batterier för vindkraft med viss lagringsmöjlighet. Andra möjliga alternativ är att lagra energi som vätgas eller att under kortare tidsperioder lagra energi i stora svänghjul. Detta är framtidsvisioner.

I dag är den mest kostnads­effektiva lösningen att skapa en jämn elproduktion. Dels genom att sprida ut vindkraftverken geografiskt, så att det statistiskt sett alltid blåser på något verk, dels genom att utjämna produktionen med hjälp av vattenkraft. Blåser det mycket reglerar man ner vattenkraften och då finns vattnet kvar i dammarna (som ett energilager). Blåser det lite så släpper man på vatten. För länder som saknar vattenkraft finns alternativet pumpkraft. Det är ett vattenkraftverk där man mekaniskt pumpar upp vatten när det blåser mycket och släpper ut det när det är vindstilla och mer el behövs. Möjligheten att lagra energi, genom vattenkraften och eventuellt nya energilager, gör att vi kan öka användningen av förnybara energikällor med ojämn elproduktion, utan att riskera att drabbas av strömavbrott.

Sandra Eriksson, biträdande lektor vid avdelningen för elektricitetslära på Uppsala universitet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar