Annons

”Att läsa var onyttigt”

Mats Dolatkhah är forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Han har undersökt barns läsvanor för hundra år sedan i sin doktorsavhandling Det läsande barnet.

Författare: 

Publicerad:

2012-01-31

Hur kom du in på detta?

– Jag hittade ett material som består av intervjuer med äldre personer som bland annat berättar om sina läsvanor i ungdomen. Intervjuerna genomfördes av studenter på Bibliotekshögskolan på 1970- och 80-talen, och finns nu digitaliserade. Det är över 150 intervjuer, och jag har studerat ett trettiotal ingående.

Vad säger de intervjuade om läsningen?

– De berättar om hur svårt det var att få tag på böcker i fattiga hem, även om det ofta fanns en Bibel att läsa spännande berättelser i. Idealistiska skollärare kunde även låna ut sina egna böcker till läshungriga barn. Under denna period etablerades många folkrörelse­bibliotek, men dessa var sällan avsedda för barn.

Vad läste barn som hade ett större urval?

– Allt från veckotidningar, Allers och små barnböcker till Jack London och Selma Lagerlöf. Variationen var stor. Men även mer udda böcker nämns. En del läste vad de kom över, det kunde vara skrifter om hönsskötsel, brandförsvar eller gödselvård, ja vad som helst så länge det var något att läsa.

Förekom det kritik mot läsandet?

– Ja, många föräldrar var kritiska till läsandet. Barn och ungdomar hade en rent ekonomisk funktion i framför allt fattiga hem. De skulle i första hand passa småsyskon, hämta ved, sy, valla kor och så vidare. Att läsa var inte produktivt utan ett onyttigt och lyxigt tidsfördriv, nästan omoraliskt. I skolan hade man förstås läsundervisning, men läsning på fritiden var inget som uppmuntrades – återigen gällde det barn som kom från fattigare miljöer. De förväntades inte vara intresserade av att utveckla sitt läsande, eftersom de inte kunde ha någon nytta av det som vuxna.

Vad utmärkte de barn som trots hindren verkligen läste mycket?

– Det är svårt att veta, men många berättar om att de upplevde läslusten som en inre drivkraft, starkt knuten till den egna personligheten.

I dag talas det om att barn läser för lite, och att läskunskaperna försämras. Finns det något i din studie som vi kan ta med oss till den diskussionen?

– Ja det tror jag. I dag fokuseras ofta på tekniska förändringar, men i detta projekt speglas de stora förändringar i relationen mellan vuxna och barn som har skett. Många informanter berättar att de som barn inte kunde ifrågasätta saker och ting. Det var bara att finna sig i de vuxnas påbud. Synen på läsandets nytta har också förändrats. Den äldre tidens nyttoperspektiv gjorde läsandet överflödigt för de flesta eftersom dessa inte gick till kvalificerade arbeten. Dagens syn på vad som är nyttigt premierar barns läsande. Det är ett led i en intellektuell utveckling, vilket passar i ett kunskapsintensivt samhälle där välutbildad arbetskraft behövs.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar