Framtidens praktiska papperskläder

I det föränderliga slit-och-släng-samhället skulle vi hyra allt, bära engångskläder och lida av förvirring.
Publicerad

Bild: Emmy Lundström

Future shock av Alvin Toffler från 1970 översattes med Framtidschocken när boken gavs ut i Sverige 1971. Författaren var gästprofessor vid Cornell university i USA och hade gjort omfattande studier i sociologi, teknik, biologi och ekonomi för att kunna ge stabila prognoser.

Boken handlade om den ”brusande förändringsströmmen” som människan levde i, den förändringens acceleration i vilken ”framtidschock” blev en verklig psykobiologisk sjukdom som många redan led av: ”Det är förändringens sjukdom”, skapad av stress och förvirring.

Alvin Toffler ryggade inte för något område i sin brett upplagda bestseller. Slit-och-släng-samhället skulle accelerera; engångskläder av papper var snart en realitet, de var ju särskilt lämpliga för barn. Samma sak gällde hela samhället – städer skulle växla utseende bara på något år; man skulle riva och bygga nytt i en allt snabbare takt. Modulbyggnaderna var här för att stanna i en framtid där allt var tillfälligt, flyktigt och föränderligt. Författaren refererade till ett svenskt modulhus i Uppsala, där alla väggar var flyttbara!

I takt med detta stod mänskligheten inför en hyresrevolution. Allt fler skulle bo i hyreslägenheter ”med ett minimum av engagemang”, i ett slit-och-släng-boende i linje med tendensen till allt kortvarigare relationer till den fysiska miljön. På samma sätt var hyrbil framtidens melodi. Och hyrsängar, hyrmöbler, hyrkläder, hyrkrukväxter och så vidare …

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor