Annons

Namn på väg upp och ner

Författare: 

Publicerad:

2012-03-31

Fint kan bli fult, och tvärtom. Som Mogadishu Avenue i Helsingfors till exempel; från början ett skällsord
men numera omhuldat smeknamn på Havsrastbölevägen – främst av dem som bor där.

I antologin Namn – en spegel av samhället förr och nu har Staffan Nyström samlat iakttagelser och rön av en rad forskare inom socioonomastiken, läran om namn och samhälle. Det handlar om hur attityder till namn varierar genom tiderna och skiljer sig mellan grupper med olika kulturell och social bakgrund.

Linnea Gustafsson undersöker exempelvis smeknamnens sociala funktion. Att de används flitigt i tonåren beror på ungdomars behov av att markera grupptillhörighet. Av samma anledning blir smeknamn en viktig gruppmarkör för såväl rånarligan som överklassgänget. Att kalla varandra ”Nisse pistol” eller ”Lussan” är ett enkelt sätt att skilja mellan vi och dom.

Socioonomastiken handlar även om namn på platser. Aud-Kirsti Pedersen har studerat vad som händer vid ett språkskifte, i det här fallet från samiska respektive finska till norska. När skiftet sker från ett språk till ett annat kan namnet antingen behålla sin ljudmässiga form eller översättas. Vilket det blir beror på dominansförhållanden mellan språkens talare. Att samiska Tammukkajärvi, ”Öringsjön” översattes till Ørretvannet på norska är alltså ingen slump.

Trots att boken känns en aning akademisk är det spännande läsning för den som då och då tänker: Vilket konstigt namn, hur blev det så?

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar