Annons
Syrien i lågor

Satellitbild av Homs. Oljeledningar som går genom rebellernas område i stadsdelen Baba Amr har satts i brand, den 15 februari 2012.

Bild: 
DigitalGlobe

Syrien i lågor

Den syriska regimens övergrepp har fördömts av omvärlden. I slutet av februari och början av mars har striderna varit hårdast i Baba Amr, en stadsdel med 100 000 invånare i landets tredje största stad Homs. Leif Stenberg, professor i islamologi vid Lunds universitet, förklarar vad som pågår.

Författare: 

Publicerad:

2012-03-31

Vad är det som brinner på bilden?

– Det är pipelines till bland annat kusten från raffinaderiet i Homs, som är Syriens största. Ingen vet vem som satt eld på oljan. Regimen skyller på oppositionen, och oppositionen skyller på regimen.

Varför har striderna varit så hårda i just stadsdelen Baba Amr?

– Baba Amr är ett sunnitiskt område i en stad som inte haft lika bra ekonomisk utveckling som Aleppo eller Damaskus.  Många städer i Mellanöstern är uppdelade efter etnicitet eller religion. Under urbaniseringen har många sökt sig till sina likar. Så de syriska städerna, och framför allt förorterna, är rätt segregerade. Området Baba Amr har blivit ett centrum för oppositionen och nästan en symbol för motståndet. Baba Amr har för tillfället besegrats, och det verkar som om Bashar al-Assads styrkor har gått in för att göra punktinsatser, så att man kan slå ut motståndet på plats efter plats. Man har inte råd att vara överallt.

Hur ser motståndet ut?

– En amerikansk forskare har sagt att Den Fria Syriska Armén är en faxapparat i Turkiet. Det är en överdrift, men vi vet inte mycket om vilka resurser den har. Jag har letat bland klipp på youtube, och följt dem på facebook, och allt man kan se är bilder på mindre grupper män med handeldvapen och enkla uniformer. Jag är ingen militär, men jag inser att det behövs kompanier, samordning och organisation för att vinna ett krig. Den Fria Syriska Armén verkar ha långt kvar. Motståndet är splittrat.

Finns det islamistiska tongångar i Baba Amr?

– Nja, delvis. Det finns element av islamism, men även mer liberala grupperingar. Syriens religiösa ledare har hittills varit rätt tysta i konflikten. Det har förvånat mig mest hittills. Man kan dock notera frånvaron av religiösa slagord i demonstrationer. Det handlar mer om värdighet, frihet och demokrati. Och mot korruption.

På nätet talas återkommande om martyrer och man hör ofta ropen ”Allah akbar” på youtubeklippen från striderna. Hur tolkar du det?

– Man ska nog inte dra för stora växlar på det. Man kan se på filmklipp hur människor som är hotade sätter sig på huk och läser en kort text från koranen. Det är svårt för soldater att skjuta på den som citerar koranen. Och dessa slagord kan ge en trygghet i stunden. Det är de uttrycksformer många har till hands i kritiska situationer. Men mycket tyder på att Muslimska brödraskapet är på väg in i konflikten. Det finns exempel på att religiös splittring mellan olika grupper i landet har ökat – och detta spelar förstås regimen på. De säger sig garantera stabiliteten och enigheten i Syrien.

Kriget sker också på internet, vilka driver dessa sidor?

– Facebooksidan The Syrian Revolution 2011 görs i Stockholm, och följs av nästan en halv miljon människor. Över 70 personer sägs arbeta med den. Det är ofta unga syrier som är bosatta utomlands som driver dessa sidor. De har kontaktpersoner i Syrien som skickar dem material som de lägger ut. De flesta är inte bundna till några organisationer. Den syriska krisen har blivit en verkligt webbbaserad konflikt. Det pågår ett krig där man försöker krascha varandras hemsidor.

Hur länge sitter Bashar al-Assad kvar?

– Det verkar dröja tills han faller. Den syriska regimen har fortfarande greppet militärt. Jag tror att hans stora problem är ekonomin. Detta kommer att synas mer under detta år. Den syriska staten är den största arbetsgivaren, och för att blidka befolkningen har lönerna höjts, och subventioner på mat och drivmedel har nyligen återinförts. Valutan faller, många för ut pengar från landet och börsen har fallit 50 procent. Det finns inga turister, och turistnäringen stod tidigare för nästan 20 procent av BNP – och så vidare. Den syriska ekonomin var i kris redan innan upproret började, så frågan är hur länge staten har pengar att betala sin armé.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar