Är Jesus födelsedag påhittad?

Publicerad

Bild: Istock

Fråga: Det är intressant att den kristna kyrkan hävdar att Jesus föddes i närheten av en ”hednisk” högtid, midvinterblotet. Vid vilket kyrkomöte beslöts att Jesus föddes i anslutning till vintersolståndet/jul?

/Bertil Sundqvist

Svar: Idén att fira Kristi födelse i december stammar inte från äldsta fornkyrklig tid och har inget som helst stöd i Bibeln. Tanken att Jesus skulle ha fötts den 25 december kan dateras till 300-talet e.Kr., då datumet omtalas i skriftliga källor. Dessförinnan tycks de kristna över huvud taget inte ha firat Jesu födelse. I Bibeln ges inga datumledtrådar. Jesu födelsedagsfirande saknade med andra ord teologiskt stöd, varför det inte är besynnerligt att det dröjde flera sekler innan det utvecklades.

Flera potentiella orsaker till valet av datum har framförts i forskningen. Många bedömare lutar mot att det rörde sig om ett kristet övertagande av det romerska firandet av guden Sol invictus. Den ”oövervinnerliga solen” var det romerska imperiets solgud, vars kult hade gynnats av kejsar Aurelianus på 270-talet. Kejsarna försökte använda dyrkandet av solguden den 25 december som samlande kult, en födelsedag för solen (på latin dies natalis solis invicti). Om hypotesen är korrekt är festövertagandet ett typiskt exempel på kultkontinuitet.

Alla forskare skriver emellertid inte under på denna hypotes. Det är svårt att fastställa när och var solfirandet respektive julfirandet fick fast form på ett specifikt datum. Före mitten av 300-talet har vi inga säkra belägg för att dies natalis solis invicti verkligen firades den 25 december. En alternativ hypotes gör gällande att man inom kristen tradition utgick från Marie bebådelsedag, som skulle ha inträffat nio månader före Jesu födelse. Eftersom bebådelsen fastlades till den 25 mars borde födelsen ha ägt rum den 25 december. Men inte heller denna hypotes kan ledas i bevis, eftersom vi inte vet när datumet för bebådelsen blev allmänt accepterat inom kyrkan. Firandet av Marie bebådelse kan för västeuropeisk del inte beläggas före 600-talet. De beräkningsförsök som har gjorts i syfte att hämta stöd i Nya testamentet för dylika datum har inte varit övertygande, eftersom bibelböckerna är notoriskt vaga när det gäller dessa tidpunkter på året.

/Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor