Annons
Huttrandet sätter fart på mer än du tror
Bild: 
Kenneth Andersson

Huttrandet sätter fart på mer än du tror

Publicerad:

2012-06-20

Fråga: När man står stilla i kallt väder börjar man huttra och skaka, men detta räcker inte för att få kroppen varm. Varför är kroppen så dålig på att reglera kroppstemperaturen? Varför ökar den inte cellförbränningen – bränsle saknas ju sällan?

Ragnar Friberg

Svar: Kroppens allra viktigaste sätt att reglera den inre kroppstemperaturen är genom vårt beteende. Är det för varmt ute, tar vi av oss lite kläder. Fryser vi (känner av signaler från termoreceptorerna i hjärnan att kroppstemperaturen börjar sjunka) går vi in i värmen, ställer oss närmare brasan eller sätter på oss en mössa och en tröja. Bara när denna beteendebaserade reglering är otillräcklig – på grund av sjukdom, en olycka, droger eller extrema väderleksförhållanden – måste de kompensatoriska systemen aktiveras. Det sker genom huttrande och innebär ofrivilligt ökad muskelaktivitet. Huttrandet genererar värme, och ökar även energiförbränningen kraftigt – den kan bli fem, sex gånger högre än vid basal ämnesomsättning. Vi börjar huttra när kroppstemperaturen sjunker till 35 grader, men sedan slutar vi huttra om temperaturen sjunker ytterligare, till 32 grader. Därefter har vi inte mycket att sätta emot – inte minst eftersom vårt omdöme grumlas rejält av den låga kroppstemperaturen, så att vi beter oss konstigt.

Andreas Wladis, docent och överläkare, S:t Görans sjukhus, Stockholm.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

5

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Redan i början av 80-talet läste jag, kanske i FoF, att vi har brunt fett i kroppen som lätt omvandlar fett till värme. Spädbarn och pärlfiskare i Korea har det, minns jag. Och en förlist isländsk fiskare som simmat långt i iskallt vatten.
Jag hade tillfälligt utomhusjobb på ett sågverk då, och utsatte mig under vintern för det som behövs, nämligen kyla. Eftersom man aldrig blir förkyld som sågverksarbetare (en självklar sanning för mina arbetskamrater) så tillät jag mig att bli rejält nerkyld. Jag hade bara en tunn tröja på mig och vintern var normal för mellersta Dalarna. Efter några dagar slutade jag huttra men jag blev väldigt glad i mat. Kylan kändes fortfarande men den var inte på minsta sätt besvärlig. Då man väl fått fart på systemet, dröjer det bara någon minut i kyla för att denna inre kamin ska ta fyr.
Hur kan detta vara okänt för en docent och överläkare?
Mats Ericsson
Mockfjärd

Är det månne det bruna fettet som ger "ismannen" Wim Hof hans möjlighet att öka värmeproduktionen? Eller finns det någon annan förklaring? Se bifogade från YouTube:

http://www.youtube.com/watch?v=XUQwFZ_xFdM

http://www.youtube.com/watch?v=madoDvtKEes

http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&NR=1&v=1N_9HZRVl-g

http://www.youtube.com/watch?v=sKT1Wvz3xm0&feature=related

Med vänlig hälsning

Ragnar Friberg

Javisst Ragnar. Wim är inte någon bluff. Min svärfar var vinterbadare hela livet och själv har jag provat utan större besvär. Det bruna fettet har fått sin färg av mitokondrierna, de små energiomvandlarna i varje cell som f.ö. ärvs enbart från modern. Under första levnadsåret tillbakabildas detta inre bukfett genom att barnet inte utsätts för kyla. Barnet kommer att i fortsättningen bli fruset för att vi inte vill att det ska frysa. En sann s.k. björntjänst.
Undrar om FoF kommer att införa en rättelse och beklaga misstaget i artikeln? Om inte, vill jag gärna se en förklaring varför.
Jag undrar också hur länge det dröjer innan frysning lanseras som bantningsmedel.

OK Mats. Hur fungerade Ditt bruna fett vid stillasittande/-stående? Jag antar att sågverksarbetet innebar mycket fysiskt rörligt arbete. Själv tycker jag det är svårt att klä sig tillräckligt, så att inte kylan kommer smygande efter 1,5-2 timmars stillasittande t.ex. på älgpass i kallt väder. Då vore "den inre kaminen" bra att ha.
Mvh/Ragnar Friberg

Hej Ragnar!
Jag stod mest still utomhus, under tak och övervakade att plankorna hamnade rätt vid sorteringen. Mycket sällan fick man gripa in. Du verkar inte tro på det jag säger. Märkligt. Varför skulle jag hitta på?
Du har kanske sett hur katter gör på vintern? De stannar ofta på trappen och väntar tills kaminen startat.

Jag ser i dagens tidning att redaktionen inte infört någon rättelse trots att jag begärt det.
De kanske förväntar sig att du kräver att få införa en ursäkt och en rättelse?

Äldre män med övervikt har svårast att få fart på fettvävnaden medan unga smala kvinnor har lättast, kan man t.ex. läsa på webben..

Mvh
Mats Ericsson

Lägg till kommentar