När elektriska skrivmaskiner var framtiden

Under 1980-talet ökade antalet elektriska skrivmaskiner. En trend som skulle fortsätta fram till år 2000. Trodde man.
Publicerad
**Extrapolering**. Faksimil av *Det sannolikt osannolika*. Sverige mot år 2000. 15 scenarier (SNS 1985).
Bild: Enrique Algarra / IBL

På 1980-talet var den elektriska skrivmaskinen en teknisk spjutspetsprodukt. Självklart skulle vi se fler sådana i framtiden. Det framgår av antologin Det sannolikt osannolika. Sverige mot år 2000. 15 scenarier (red. Bengt-Arne Vedin, Lennart Arvedson & Bengt Rydén). Den gavs ut av SNS år 1985, och där resonerade ett antal forskare, utredare, generaldirektörer och publicister – bland andra en tidigare chefredaktör på Forskning & Framsteg – om hur den nära framtiden skulle gestalta sig. En av de medverkade (som inte varit chefredaktör på Forskning & Framsteg) grundade sina förutsägelser om framtiden på ett stort antal grafer: ”En titt i backspegeln kan säga något om framtiden.” Utifrån rörelsen från år 1970 till början eller mitten av 1980-talet skulle man alltså kunna säga något om situationen år 2000. Och vi har väl alla sett liknande kurvor i dag – där man projicerar de senaste årens utveckling vidare in i den ovissa framtiden. Men med tanke på antalet elektriska skrivmaskiner i dag framstår metoden som ytterst tveksam.

**Extrapolering**. Faksimil av *Det sannolikt osannolika*. Sverige mot år 2000. 15 scenarier (SNS 1985).
Bild: Enrique Algarra / IBL

 

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor