Medvetandet återvänder från hjärnans djup

En människa på väg att vakna upp ur narkos kan bete sig som vaken – även innan hjärnbarken har kvicknat till.
Publicerad
**Uppvaknande**. Aktivitet i hjärnans äldsta och djupt liggande delar (t.v.) räcker för ett minimalt medvetande. Hjärnbarken visar inga tecken på att arbeta.
Bild: Åbo universitet

Forskare i Finland sövde tjugo män och undersökte deras hjärna medan de vaknade upp ur narkosen.

– Vi blev förvånade över att de fick tillbaka ett slags medvetande långt innan aktiviteten i hjärnbarken ökade, säger Harry Sheinin, narkosläkare och hjärnforskare vid Åbo universitet.

Undersökningarna gjordes med så kallad PET-kamera, och resultatet var oväntat, eftersom människans hjärnbark anses som viktig för många ”högre” funktioner, inklusive medvetandet.

Forskarna bad försökspersonerna att öppna ögonen när dessa fortfarande var påverkade av narkosen. Männen kunde förstå instruktionen och göra som de blev ombedda, trots att aktiviteten i hjärnbarken var minimal.

Resultaten ger den hittills tydligaste bilden av den minsta aktivitet som behövs i hjärnan för att den ska befinna sig i ett tillstånd av medvetande, skriver forskarna i tidskriften Journal of Neuroscience.

Upptäckten visar också att patienter under narkos faktiskt kan ha ett slags medvetande, trots att EEG-elektroder på huvudet inte ger några utslag. Sådana elektroder mäter nämligen bara aktiviteten i hjärnbarken och inte längre in i hjärnan.

Två olika narkosmedel användes i studien. Ett av dem, dexmedetomidin, har den ovanliga egenskapen att den sövda personen kan väckas tillfälligt av ett starkt ljud eller en knuff. Detta medförde att forskarna kunde skilja mellan de förändringar i hjärnaktiviteten som berodde på narkosmedlet och de som visade på ett minimalt tillstånd av medvetande.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor