Annons
Rutinbehandling utlöste mystiska andningsproblem

Bakteriefritt. Inför operationen får patienten duscha med bakteriedödande medel för att undvika infektioner. Detektivarbete. Genom uteslutningsmetoden kunde Gunnemar Stålenheim lista ut vad mannens allt kraftigare symtom berodde på.

Bild: 
Tim Beddow / Science Photo Library / Privat

Rutinbehandling utlöste mystiska andningsproblem

Varje gång mannen skulle opereras drabbades han av andningssvårigheter och nässelutslag. Genom ett detektivarbete kunde allergispecialisten Gunnemar Stålenheim till slut avslöja orsaken.

Författare: 

Publicerad:

2012-10-17

”Som tonåring hade den här unge mannen visat sig lida av ett hjärtfel som gav oregelbunden förmaksrytm. Vid två tillfällen försökte man bränna bort de nerver som orsakade störningen. Vid dessa operationer märktes inga oväntade reaktioner.

Men när hans hjärta skulle undersökas ett år efter den andra operationen fick han plötsligt kraftiga nässelutslag, han frös och hade lite problem med andningen. Symtomen gick snabbt att häva med hjälp av kortikosteroider, och sedan kunde ingreppet genomföras utan problem. Inför operationen hade han fått en urinkateter. Kunde det vara katetergummit som orsakade reaktionen, eller den bedövande gel som användes när katetern sattes? Han hade inte fått några andra läkemedel inför operationen, men hade – som brukligt är – använt svampar indränkta med bakteriedödande klorhexidin för att tvätta sig inför operationen.

Ett år senare återkom han för en ny behandling. Inför ingreppet behandlades han med ett lokalbedövningsmedel. Sedan fick han uridom – ett slags kondomliknande behållare med tappslang – i stället för urinkateter. Men han behövde även andra katetrar, och när de sattes på plats drabbades han av omfattande nässelutslag. Han fick svårt att andas och prata. Efter behandling med antihistaminer och steroider som hämmade reaktionen kunde behandlingen genomföras.

Nu fick patienten remiss för utredning av eventuell allergi mot latex eller bedövningsmedlet. Inget av testen gav dock positivt svar. Han reagerade inte heller på andra vanliga allergener.

Fyra månader senare var det dags för ny behandling. Den här gången fick han allra först ett allergidämpande medel. Sedan användes det lokalbedövningsmedel som inte hade gett utslag i allergitestet, och införingshylsan spolades med det blodförtunnande medlet heparin. Men när behandlingskatetrarna lades fick han klåda och kraftig rodnad i ansiktet. Lite senare fick han även svårt att andas. Behandlingen avbröts och reaktionen kunde hävas med ytterligare allergidämpande behandling.

Nu kopplades vi in för att finna orsaken, eftersom hans reaktioner blev värre för varje gång. Vi läste journaler och intervjuade patienten, som berättade att han aldrig hade reagerat allergiskt på någon föda eller något läkemedel. Han hade dock fått utslag i ljumsken när han rakat sig inför operation, och även utslag i armvecket efter blodprovstagning.

Att finna orsaken till en allergi är ett detektivarbete. Vi gick nu igenom alla medicinlistor, alla journaler som narkospersonalen upprättat och alla sköterskeanteckningar. Då framträdde ett mönster: Före varje reaktion hade patienten tvättat sig med klorhexidin, behandlats med det blodförtunnande ämnet heparin och fått en venkateter.

Nu gjordes pricktest och han uppvisade ingen reaktion för heparin. Men på testet med klorhexidin reagerade han mycket starkt. Vi hade hittat orsaken. Troligen berodde hans reaktion vid operationstillfällena på att han efter tvätten haft kvar klorhexidin på huden, som sedan förts in i blodet när katetrarna sattes.

Dessa allvarliga allergiska symtom kan vara livshotande, men det är lätt att förbise klorhexidin vid en allergiutredning, eftersom det inte räknas som ett läkemedel. Jag har själv aldrig sett det förut, och risken finns förstås att jag kan ha missat något sådant fall.

När det slutligen stod klart att det var just klorhexidin som han inte tålde kunde det undvikas, och det gick då att genomföra hjärtoperationen.”

Berättat av Gunnemar Stålenheim, docent och tidigare överläkare vid OTM-divisionen, lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, för Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar