Annons
Forskare: Åk till den nyupptäckta planeten

Konstnärlig tolkning av hur Alfa Centauri B skiner över sin planet.

Bild: 
NASA

Forskare: Åk till den nyupptäckta planeten

Runt vår närmaste stjärngranne kretsar  en planet av jordens storlek. Den upptäcktes tack vare tålmodigt sökande med specialbyggda instrument.

Författare: 

Publicerad:

2012-12-15

Schweiziska astronomer har hittat en liten planet på bara 4,4 ljusårs avstånd från oss.

– Det är så nära att du kan spotta en melonkärna dit, säger Geoff Marcy, astronomiprofessor vid Berkeley university i USA, och berömd exoplanetforskare.

Den nyupptäckta exoplaneten är ungefär lika stor som jorden och kretsar kring en av stjärnorna i Alfa Centauri, som är närmast oss bland Vintergatans 200 miljarder stjärnor.

– Vilken fantastisk chans för alla oss på jorden att tillsammans satsa på att skicka en farkost dit och undersöka stjärnorna och särskilt deras planeter och deras månar, fortsätter han.

Planeten rör sig ovanligt nära sin moderstjärna, Alfa Centauri B – ett varv tar bara tre dagar och fem timmar. Därför måste det vara osedvanligt hett där, med temperaturer på över 1 200 grader Celsius, och något liv går sannolikt inte att hitta.

– Även om planeten förmodligen är en stenplanet som jorden, så är den inte jordens tvilling. Det är nog mest flytande lava där, säger planetens upptäckare, Xavier Dumusque, forskarstuderande vid Genèveobservatoriet.

I fyra år har han och forskarteamet i Genève oavbrutet, natt efter natt, spanat efter stjärnans minsta rörelse.

– Det är den längsta observationsserien någonsin, berättar Xavier Dumusque, som nu får kröna sin doktorsavhandling med ett planetfynd.

En som troligen inte blir så förvånad över upptäckten är James Cameron, som skrivit och regisserat science fiction-filmen Avatar från 2009. I filmen, som utspelar sig år 2154, bor utomjordingarna på Pandora, en måne som hör till en planet runt Alfa Centauri A. Pandora är något mindre än jorden så tyngdkraften där är svagare och allting väger mindre. Därför kan allt växa sig större – träd och djur liksom också de intelligenta blåa varelserna navi, tre meter långa.

Nu finns ju dessa varelser inte på riktigt. Vad som finns där vet man ännu inte mycket om. I årtionden riktades teleskopen från jorden mot Alfa Centauri i hopp om att hitta dess planetsystem. Och när astronomerna började avlyssna rymden efter signaler från utomjordingar vände de allra först sina radioantenner mot Alfa Centauri. Dock utan resultat. Navi gav sig inte till känna. Fast de lever som bekant naturnära och använder inte någon modern kommunikationsteknik, om man ska tro James Cameron.

Alfa Centauri är en av de ljusast lysande stjärnorna på sydhimlen. I själva verket är det ett system som består av tre stjärnor som kretsar runt varandra. Två av dem, A och B, är ungefär av solens storlek och nära varandra, medan den tredje, C, är en röd dvärg som lyser så svagt att den inte syns med blotta ögat. Den finns närmast oss och har döpts till Proxima.

Hur kommer det sig att det är först nu som den lilla planeten upptäcktes?

– Signalen som vi mätte är extremt svag. Det beror på att planeten är liten – ungefär som jorden – den minsta hittills. Så dess verkan på moderstjärnan är minimal.

Det är med specialbyggda instrument, fästa på det europeiska teleskopet på berget La Silla i Chile, som astronomteamet kunde mäta stjärnans så kallade dopplerförskjutning. Den innebär att ljuset från stjärnan blir blåare när den rör sig mot oss och rödare när den avlägsnar sig. Bakom rörelsen ligger planetens gravitationskraft – varv efter varv får den stjärnan att gunga fram och tillbaka.

I teamet som upptäckte dessa mikroskopiska förändringar i stjärnljuset finns erfarna astronomer från universitetet i Genève, Didier Queloz och Michel Mayor, som redan 1995 gjorde sig kända för att ha hittat ett första planetsystem kring en solliknande stjärna.  

– Att vår lilla planet över huvud taget har någon märkbar effekt på sin stjärna beror på att den finns så nära. Ju längre bort från stjärnan som planeten befinner sig, desto svagare blir dess dragningskraft. Så alla planeter längre bort måste vara större för att göra avtryck.

Stjärnan rör sig fram och tillbaka med en hastighet på en halv meter i sekunden; det är långsammare än vanlig promenadtakt. Förutom de idoga observationerna krävdes avancerade statistiska metoder för att fånga upp en så minimal signal ur bruset från den bubblande stjärnan.

Om fyra år, 2016, kommer ett nytt instrument att fästas på ett av världens största teleskop, det europeiska VLT i Chile. Då kommer astronomerna att kunna urskilja än mindre stjärnrörelser, på bara 10 centimeter i sekunden. Det kräver å sin sida mycket detaljerad kännedom om stjärnans egna rörelser för att man ska kunna urskilja dessa från yttre påverkan.

Finns det grannplaneter där så kommer de att hittas. Astronomerna är numera övertygade om att när det funnits tillräckligt med material runt en stjärna för att bilda en planet, då brukar det räcka till fler.

I så fall ligger kanske någon av dem i stjärnans beboeliga zon – på lagom avstånd från sin sol, så att vatten kan vara flytande på fastare mark än het lava. Och, som sagt, ju längre bort från stjärnan, desto svagare är dragningskraften från planeten.

– Alfa Centauri B är något mindre än jorden, så ungefär lika långt ut från stjärnan som Venus finns i vårt solsystem bör planeten finnas. Det innebär att ett år där kan vara ungefär 200 dagar långt, och då måste vi följa planeten några varv för att vara säkra på vår upptäckt, säger Geoff Marcy.

Självklart är alla tankar på främmande civilisationer på Alfa Centauri rena spekulationer och förblir så ett tag till. Men stjärnorna ligger nära oss, upprepar Geoff Marcy.

– Vi borde snarast sätta i gång med att utforska nya drivsystem för att kunna skicka en sond till Alfa Centauri redan under detta århundrade. Det skulle kanske ta 500 år att komma fram. Men tänk om vi alla kunde samlas kring ett sådant gemensamt projekt, att finna liv på en annan planet. På vilket sätt skulle det skilja sig från livet på jorden? Bygger det på flytande vatten? Kodas det med dna? Har Darwins evolution ägt rum? Bor det några där som har känslor eller intelligens? Och i så fall, har de litteratur, poesi eller konst? Vilket slags musik gillar de? 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar