Annons
Frans har hittat vår goda apmoral

År 2007 hamnade Frans de Waal på Discover Magazines lista över de 47 största vetenskapliga tänkarna genom tiderna. Och 2011 utsågs han av Time magazine till en av världens 100 mest inflytelserika personer. Frans de Waal är född i Nederländerna och verksam i USA, där han är professor vid psykologiska institutionen vid Emory university och chef för Living links center vid Yerkes national primate research center i Atlanta.

Bild: 
Jonas Lindstedt / TT

Frans har hittat vår goda apmoral

I decennier har Frans de Waal studerat apor och gärna dragit paralleller till mänskligt beteende. I sin nya bok använder han bonoboer, dvärgschimpanser, för att förklara mänsklig moral – och slå ett slag för religionen.

Författare: 

Publicerad:

2013-11-19

1 | Vad fick dig att skriva Bonobon och tio guds bud?

– Jag har skrivit en hel del om moral, ända sedan min bok Good natured kom ut 1996. Jag har aldrig kopplat det till religion, men jag får ofta höra att moralen kommer från Gud, åtminstone i USA. Därför bestämde jag mig för att återvända till moralen och även ta med religionen i berättelsen.

2 | Är det ett mer brännande ämne i USA än i Europa?

– Reaktionerna i USA skiljer sig från dem i Europa. Skillnaden är att i USA har vi den nyateistiska rörelsen, som faktiskt underblåsts av två britter: Richard Dawkins och Christopher Hitchens. Det är en väldigt dogmatisk rörelse, som jag motsätter mig. I USA blev ateisterna upprörda för att jag inte är anti-religion. De menar att man inte kan vara ateist och förhålla sig neutral till religionen, medan min syn är väldigt pragmatisk.

3 | Provocerar du alltså ateisterna mer än de religiösa i USA?

– Ja, faktiskt. Min bok är så klart till stöd för ateisternas position. Jag skriver att man inte behöver religion för att vara en moralisk varelse. Jag pekar på att det finns en evolutionär bakgrund till vår moral, att moralen är mycket äldre än våra nuvarande religioner. Så ateisterna borde glädjas åt mitt budskap, men de är upprörda för att jag kallar dem dogmatiska och de är väldigt känsliga människor. I Europa är synen annorlunda. I Nederländerna, som jag kommer ifrån, är folk är inte så övertygade om att ateism är bra eller dåligt. Så jag är mer representativ för en nederländsk än en amerikansk ateist.

4 | Vad får dig som biolog att ge dig in på moral?

– För att jag har studerat tendenser hos primater som relaterar till moral. Jag började med att studera empati och sympati och jag är intresserad av rättvisa och samarbete. Om man studerar dessa fenomen så kommer man automatiskt i kontakt med moral, eftersom moralens grund finns i sådana tendenser.

5 | Hur kommer religionen in i bilden?

– Jag tänker att om alla mänskliga samhällen nu har religion – och det finns faktiskt inga undantag – då måste religion vara något som är väldigt viktigt för människoarten. För mig som biolog är frågan vilken funktion religionen har. En av förklaringarna är att något som vi vanligtvis får från religionen är nätverkande och tillhörighet till en grupp. De delade ritualerna och trosföreställningarna gör att vi knyter an till en specifik grupp, vilket förstärker samarbetet i ett samhälle.

6 | Men varför gå till aporna för att förstå människors moral?

– Jag tror inte att det finns direkta lärdomar i den meningen att man borde bete sig mer som en bonobo. Men vad vi lär oss av att studera primater är att vi får en fullständigt ny syn på mänsklig moral. I vanliga fall ser folk på moral som något unikt för människan. Om moralen inte kommer från Gud så är den åtminstone kopplad till mänskligt förnuft. Det är en uppifrån och ner-syn på moralen, som något som vi formulerat och sedan infört i samhället. Min moralsyn är så klart den rakt motsatta. Förnuft är kanske viktigt när det gäller att rättfärdiga moralen, men mycket av mänsklig moral kommer ur grundläggande primatpsykologi. Det finns ingen som säger att du bör bete dig som en bonobo, men det finns en indirekt lärdom som säger att vår uppifrån och ner-syn på moralen är ett påhitt av våra filosofer. Den synen har sin förklaring i att så snart du börjar tänka på moraliska principer så använder du logik och förnuft, men rättvisekänsla och medkänsla har existerat långt innan filosoferna dök upp. Så lärdomen du får är i grunden en evolutionär lärdom.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar