Annons
Knepig klåda har fått svenskt namn

Den vuxna individen blir ungefär 2 millimeter lång. Favoritfödan är lymfa och nedbruten vävnad. Kan röra sig snabbt och jaga andra smådjur.

Bild: 
Inga Thomasson, Uppsala universitet, efter J. A. Smart ”A handbook for the identification of insects and other arthropods of medical importance” London: British Museum of Natural History; 1948.

Fallet: Knepig klåda har fått svenskt namn

Ekoturism kan sprida sjukdomar som aldrig tidigare har dokumenterats i Sverige. Ett sådant fall ställdes infektionsläkaren Rickard Eitrem inför när hans patient kom hem från sin Brasilienresa.

Författare: 

Publicerad:

2013-04-02

”Min patient hade vaccinerat sig hos mig inför sin resa till Brasilien – han är amatörbiolog och skulle vara borta i sex veckor. Det handlade om ekoturism. Och där finns det en ur infektionshänseende intressant aspekt: att resenären ägnar mycket tid vid sidan av de upptrampade stigarna. Min patient skulle bland annat besöka tre olika biotoper vid Atlantkusten och i Mato Grosso. Under senare delen av resan skulle han även ägna sig åt volontärarbete i ett biologiskt projekt, i ett reservat vid kusten. Det är svårt att undvika att drabbas av olika parasiter under sådana omständigheter, men han hade vidtagit försiktighetsåtgärder som heltäckande klädsel, skyddssockor behandlade med insektsavstötande medel – och på natten sov han under ett myggnät.

Men det hjälpte föga. När han kom hem mejlade han mig en bild på sina bett och frågade mig vad det kunde vara.

Vid undersökningen visade han sig ha ett hundratal hudutslag på magen, främst innanför byxlinningen, men även på skinkorna och i armhålorna. De flesta var makulösa, alltså i hudens plan, men det fanns också upphöjda utslag och rivmärken – patienten berättade att klådan var mycket besvärande.

Med på samma resa fanns en läkare som hade sagt att det handlade om chiggers, engelska för kvalster. Men när jag hörde mig för hos en av de duktigaste tropikläkare jag känner till, så hade han aldrig hört talas om denna åkomma. Då kontaktade jag landets ende medicinske entomolog, professor Thomas Jaenson i Uppsala, och han kunde berätta att han kortfattat nämnt detta i en lärobok, men att åkomman troligen är helt okänd för läkarkåren.

Om det finns kvalsterlarver kvar på kroppen kan man göra ett så kallat tejp-prov. Man sätter då en remsa tejp på utslagen, larverna fastnar och man kan artbestämma dem i mikroskop. Men hos vår patient fick diagnosen ställas med hjälp av sjukhistorien och utslagens utseende i stället.

Kvalstren tillhör gruppen löpkvalster av den artrika familjen Trombiculidae. I Sverige har löpkvalsterarten Neotrombicula autumnalis hittats på Öland, i Gävletrakten och i Kullaberg i Skåne, medan vår patient i stället hade smittats av en amerikansk art.

När löpkvalsteräggen kläcks kryper de sexbenta, kvartsmillimeter långa larverna ut och sitter sedan i stora mängder och väntar på att ett värddjur ska komma förbi.

Larverna vandrar gärna omkring ganska länge på huden innan de slår sig ner, ofta vid ett hårstrå. De injicerar sedan saliv med enzymer som bryter ner vävnaden till en soppa. Av speciella sackarider bildar larven ett ”sugrör”, en så kallad stylostom, som de använder för att sörpla i sig den halvsmälta massan. Den består av lymfa och nedbruten vävnad, men sällan blod, vilket skiljer dem från andra kvalster. Det är bara deras mundelar som tränger in i huden, inte hela djuret, som hos exempelvis skabbkvalster. Larven sitter kvar i uppåt en vecka innan den faller av. I marken ombildas den under 5–6 veckor till en nymf, som sedan blir ett 2 millimeter långt kvalster. Både nymfer och vuxna kvalster är snabba och jagar andra smådjur, därav namnet löpkvalster.

Den som har angripits bör så snart som möjligt tvätta sig i varmt vatten och gnugga med tvål för att få bort djuren. Har kvalstren hunnit injicera saliv kommer dock klådan att sitta kvar. Då hjälper kortison, kalamin (som ofta finns i hudkräm) eller antihistaminer.

Diagnosen tycks vara obekant för många infektionsläkare, kanske för att de personer som drabbas får besked om att det inte är något farligt redan på plats och därför inte söker vård i Sverige. Besvären går över på en dryg vecka, så drabbade svenskar hinner ofta tillfriskna innan de kommit hem.

Nu har vi i alla fall myntat ett svenskt namn för detta – löpkvalsterklåda – som både fångar symtomen och dess huvudsakliga orsak.”

Berättat av docent Rickard Eitrem, överläkare vid infektionskliniken vid Blekingesjukhuset, Karlskrona, för Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar