Uppsalaforskare hissar solsegel

Ett nytt solsegel för rymdfärder ska sträckas ut med hjälp av en extremt liten satellit som utvecklats av forskare i Uppsala.

Publicerad
En miniatyrsatellit från Uppsala ska sitta längst ut på varje tråd. Konstruktionen täcker en yta som en storstad, men är så lätt att den ska kunna färdas långa sträckor med hög fart. Seglet har uppfunnits av den finska forskaren Pekka Janhunen och vidareutvecklas i ett EU-samarbete. 
Bild: Alexandre Szames, Antigravite, Paris

Forskare vid Uppsala universitet har konstruerat en liten farkost som blir en del av ett solsegel, som ska färdas genom rymden med solvinden. Solseglet är en ny uppfinning för resor i solsystemet. Det drivs av solens snabba elektriskt laddade partiklar, den så kallade solvinden, och består av upp till hundra tunna metalltrådar som utgår från ett gemensamt nav. Trådarna kan vara upp till 20 kilometer långa – hela solseglet är till ytan större än en storstad.

– Vår lilla farkost ska sitta i änden på varje tråd och se till att seglet roterar – det är rotationen som håller trådarna utspända, berättar Greger Thornell, föreståndare för Ångströms rymdtekniska centrum. I själva verket har vi byggt den minsta satelliten hittills; en pikosatellit kallar vi den till skillnad från de lite större mikro- och nanosatelliterna. Pikosatelliten väger bara ett halvt kilo men den fungerar som en vanlig satellit, med datorer, kraftförsörjning, kommunikation och annat som behövs för att kunna segla ända ut till solsystemets utkanter.

Trådarna laddas positivt med en elektronkanon i navet, och rekylkraften från solvindens positivt laddade protoner driver hela den tunna bläckfiskliknande konstruktionen igenom planetsystemet. Seglet beräknas väga mellan 100 och 200 kilo och ska kunna bära mätinstrument och kameror för utforskning av rymden. 

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor