Annons

Har vi fångat australiensare?

När vi besökte Australian ex-prisoners of war memorial i Ballarat, Australien, upptäckte vi något konstigt. I listan över länder där australiensiska soldater hållits som krigsfångar nämns även Sverige (se fotot här nedanför).

Vi försökte förklara för våra värdar att det måste röra sig om ett missförstånd – Sverige har ju inte varit i krig på över två hundra år. Hur hänger det här ihop?

/Mats Elmgren

Publicerad:

2013-06-13

Svar: Frågan är berättigad eftersom Australien aldrig har varit i krig med Sverige, tvärtom har ju våra länder ofta haft osedvanligt goda relationer med varandra. Men det finns en förklaring och den kan vi söka under andra världskriget 1939–45. Under kriget hamnade inte sällan utländska militärer innanför Sveriges gränser och internerades här i enlighet med internationell rätt. Totalt rörde det sig om tusentals personer. Interneringslägren var formellt sett något annat är krigsfångeläger, men kunde ändå till en del jämföras med dessa, även om förhållandena i interneringslägren ofta var betydligt lindrigare för de internerade.

Det var en rad nationaliteter som återfanns i lägren: amerikaner, engelsmän, norrmän, ryssar, polacker med flera. I Försvarsstabens handlingar i Krigsarkivet återfinns i dag listor över de internerade och här finner man till exempel också att kroppen efter en nyzeeländare 1944 hittades vid Helgeåns utlopp i Östersjön; sannolikt en besättningsman från ett nedskjutet brittiskt flygplan.

Det är här vi hittar svaret på frågan. I det brittiska flygvapnet RAF tjänstgjorde mängder av besättningsmän från olika delar av det brittiska imperiet: kanadensare, sydafrikaner, nyzeeländare och australiensare. I samband med bombräder mot Tyskland landade många skadeskjutna flygplan i Sverige eller nära den svenska kusten, varefter besättningsmännen internerades. En del av dessa besättningsmän bokfördes säkert av de svenska myndigheterna som ”engelsmän”, men i Försvarsstabens listor över internerade finns fyra stycken australiensiska flygare, varav tre hade hoppat med fallskärm vid Kalmar den 30 augusti 1944. Två av dessa flygare sändes hem till Storbritannien efter bara två månaders internering. Det är verkligheten bakom inskriptionen på minnesmärket i Ballarat.

/Lars Ericson Wolke, professor i militärhistoria, Försvarshögskolan

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar