Annons
Varför är vissa personer så blyga?
Bild: 
Istock

Varför är vissa personer så blyga?

Vad är skillnaden mellan blygsel och social fobi? Finns det någon rationell förklaring till att så många känner sig osäkra i nya situationer?

/Lena W

Publicerad:

2013-08-05

Blyghet och social fobi är två besläktade begrepp som bägge beskriver tillbakadragenhet eller ängslighet i sociala situationer. En viktig skillnad är att social fobi, till skillnad från blyghet, är en psykiatrisk diagnos med tydligt formulerade kriterier. En viktig aspekt av social fobi är att ängsligheten i sociala sammanhang är handikappande eller stör livet så att livskvaliteten sänks markant. Social fobi är därmed ett smalare begrepp och mindre vanligt än blyghet. I amerikanska undersökningar av studenter beskriver ungefär hälften av de tillfrågade sig själva som blyga, medan andelen som har social fobi är omkring 10 procent. Det är också intressant att endast en liten minoritet, mindre än 10 procent, säger att de aldrig känner blygsel. En del forskare menar att social fobi är en svårare form av blyghet som därigenom har en mer inskränkande effekt på livet.

Det finns ingen ensam förklaring till den sociala ängsligheten utan det rör sig om ett komplext samspel mellan arv och miljö. En del forskare menar, efter att ha studerat primaters sociala organisation, att ängsligheten kan bottna i en evolutionärt formad rädsla för dominanskonflikter och att bli utstött ur gruppen. Tvillingstudier visar att det genetiska bidraget är betydande – vid social fobi kan åtminstone 30 procent förklaras genetiskt. Gener styr i sin tur viktiga funktioner hos hjärnans signalämnen och funktionella nätverk. Man kan se på barn redan i ettårsåldern att en del är ogenerade och nyfikna på sin omgivning, medan andra är mer ängsliga – men om föräldrarna är tillbakadragna och reserverade kan barnet ta efter samma mönster. Mycket beror således även på den sociala miljön. Kanske har ängsliga personer en medfödd biologisk känslighet som gör att de reagerar häftigare på stressande händelser i livet.

/Tomas Furmark, professor i psykologi, Uppsala universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar