Annons
”Vi har alltid svårast att förstå vår egen tid”

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och huvudredaktör för Sveriges historia, som getts ut i åtta band av Norstedts förlag.

Bild: 
Leif R Jansson / Scanpix

”Vi har alltid svårast att förstå vår egen tid”

Dick Harrison har drivit arbetet med att skriva om Sveriges historia i åtta band. Nyligen blev den sista delen klar.

Författare: 

Publicerad:

2013-09-10

1 | Varför en ny svensk historia?

– Jag och andra har länge arbetat för att få till ett sådant här bokprojekt. Till slut nappade Norstedts på idén – en gedigen akademisk produkt där ny forskning om svensk historia presenterades för en större allmänhet. Dussintals ledande forskare har varit involverade. Och vi har många drivna skribenter inom den svenska historikerkåren i dag – det hade vi inte för tjugo år sedan.

2 | När kom det senaste liknande verket?

– Bonniers gav ut ett flerbandsverk under början av 1960-talet, som vilade på 1950-talets forskningsläge. Vi har ett halvt sekels historisk forskning att presentera. Det betyder till exempel att områden som kvinnohistoria, socialhistoria och arbetarhistoria inte alls har syntetiserats tidigare i ett sådant här verk.

3 | Vilka är lärdomarna nu när det åttonde bandet har landat?

– Att det går! Jag har aldrig hört så många olyckskorpar: Det skulle inte gå, det fanns inga som ville skriva, vi skulle inte hinna och så vidare. En numera pensionerad professor menade till och med att en svensk historia skulle bli ett rasistiskt verk som skulle gynna Sverigedemokraterna! En annan sak är hur viktiga de olika författarrösterna är. Varje band har haft en huvudförfattare – och deras varierade synsätt har varit ovärderliga för helheten. Till exempel: delen om stormaktstiden skrevs huvudsakligen av Nils Erik Villstrand, som sitter vid Åbo universitet. Vi fick därmed en bild av svensk stormaktstid sedd från andra sidan Östersjön. Det blir en annan berättelse än om den skrivits härifrån, och lika korrekt och sann för det.

4 | Har det varit svårt att integrera ny forskning i en gammal berättelse om landet Sverige?

– Nej, tack vare det stora utrymmet. Men det har ibland varit svårt att strukturera banden eftersom ny forskning har gjort att gamla periodindelningar har fått stryka på foten. Till exempel: föddes det moderna Sverige 1809 eller 1830? Det är ingen lätt fråga, men vi valde 1830 för att kasta lite grus i maskineriet. Och gränsdragningen mellan medeltid och tidigmodern tid, som många förlägger till 1500-talet, struntade vi helt enkelt i eftersom vi fokuserade på demografi och inte politik i denna del. Om man lämnar fokus på kungar och krig så kan man periodisera på nya sätt, och få nya berättelser – och jag tycker att detta är spännande, även om alla kritiker inte har köpt greppet.

5 | Är det någon del som sticker ut?

– Ja, utan tvekan del ett, som sträcker sig fram till 600-talet. Inom arkeologin har det helt enkelt grävts så mycket att stora delar av den äldre historien har omtolkats. Och del åtta är ju också unik jämfört med föregångaren – den sträcker sig ju fram till år 2012.

6 | Hur har verket mottagits?

– Ganska bra, men jag saknar många recensioner och debatter – Sveriges historia måste diskuteras mer! Det är då vi lär oss ännu mer.

7 | Vad borde ni gjort annorlunda, om du fick börja om?

– Barnen! Numera skriver vi historia om både män och kvinnor, men barnens historia är fortfarande till stora delar oskriven. Där borde vi gjort mer. En annan sak är religionen. Vi är sekulariserade och religionsblinda och missförstår därför alltför ofta historiens människor – inklusive 1900-talets.

8 | Nästa gång det skrivs ett liknande storverk, vilken period kommer att omvärderas mest, tror du?

– Den sista delen, del åtta. Vi har alltid svårast att förstå vår egen tid, och denna del kommer snabbast att bli daterad. Tänk bara på hur en bok om det svenska folkhemmet hade skrivits på 1950-talet jämfört med i dag.

9 | Vad har du för kommande projekt?

– Bland annat en stor bok om trettioåriga kriget, sett underifrån – via dagböcker och ögonvittnesskildringar.

10 | Hur hinner du med allting?

– Jag går upp tidigt och arbetar jämt – och har en hustru som lever på liknande sätt. Jag behöver alltså inte känna mig asocial i hemmet. Och jag kan skriva snabbt. Jag lärde mig när jag skrev för Nationalencyklopedin – jag skrev en artikel om dagen, i många års tid. Då blir man effektiv.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

fortfarande saknas väl sveriges urhistoria som rudbeck såg den? man kan inte bara avfärda allt detta-det finns massor att upptäcka flera tusen år bakåt.....

Man kan se t.x.e Vikingarna som är överrepensenterade i olika samman-hang som,vilda,saknar moral och är allmänt tjuvar.Men det finns fakta på mot-sattsen i forna öst,varför skulle man åka gång på gång till samma plats om man inte ville ettablera en kultur?.Jag har en fråga som väckt mitt intresse:Vad heter namnet på den blinde tiggaren som Jesus hjälpte att återfå synen tillbaka?namnet finns innte i några böcker,konstigt?

Lägg till kommentar