Annons

Din arvsmassa är bara 0,8 gigabyte

Jag såg ett tv-program där Richard Dawkins fick hela sitt dna kartlagt. Paketet med informationen var stort som en pocketbok. Tänk att evolutionen har lyckats klämma in alla dessa data i två mikroskopiskt små informationsbärare – kärnorna i ett ägg och en spermie! Nu undrar jag:

1 | Hur många gigabyte är ett mänskligt genom?

2 | Ingår de algoritmer som styr stamcellsutvecklingen mot specialisering i genomet?

3 | Stämmer min slutsats att vår IT-teknik fortfarande har långt kvar till naturens egen miniatyriseringsgrad?

 /Karl-Anton Raid, Bandhagen

Publicerad:

2013-12-22

Svar:

1 | Eftersom genom består av de fyra baserna adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T) som sitter ihop i par, så brukar man ange storlek i hur många baspar ett visst genom innehåller. För människan är det ungefär 3,2 miljarder baspar. Om man vill räkna om det till ”gigabyte”, så kan vi se att det behövs två bitar data (en kvarts byte) för att ange vilken av fyra baser som finns i varje position, så det motsvarar ungefär 0,8 gigabyte, vilket enkelt får plats på ett litet USB-minne.

2 | Traditionellt har vi tänkt på genom som en samling gener, där varje gen resulterar i en proteinmolekyl – det finns ungefär 20 000 olika i det mänskliga genomet – som skulle styra allting i celler. Men på senare år har vi börjat förstå att både rna och andra bitar av dna – som inte motsvarar gener – dessutom kan reglera dels vilka gener som blir avlästa i olika delar av en cells livscykel och hur mycket, dels hur uttrycket påverkas av omgivningen. Det som får celler att bli olika är med andra ord vilka gener de uttrycker.

3 | Informationsteknologin är fortfarande betydligt större än enstaka molekyler, men har väldigt annorlunda förutsättningar. Integrerade kretsar ger samma resultat varje gång, och strömmen rör sig nästan med ljusets hastighet. Biologiska reaktioner är däremot betydligt långsammare och blir ibland felaktiga. Däremot har celler många molekyler som rättar till felen, och celler är enormt duktiga på att använda så lite energi som möjligt för att upprätthålla livsprocesser.

/Erik Lindahl, professor i biofysik, Science for life laboratory, Stockholms universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar