Annons

Apor får en allt viktigare roll inom forskning om nya mediciner. 

Bild: 
Sam Ogden / SPL

Djurförsöken flyttar till Kina

Läkemedelsbolag i väst flyttar allt fler djurförsök till Kina. Det oroar djurrättsorganisationer – som själva bidrar till utvecklingen.

Författare: 

Publicerad:

2013-12-22

– Vi är bekymrade eftersom Kina inte har lika stränga regler för djurskydd som vi har i Europa, säger Katy Taylor, vetenskaplig chef på den brittiska djurrättsorganisationen Buav.

Ett av de ledande företagen i Kina som utför forskning åt internationella läkemedelsbolag heter Pharmaron och finns i ett fabriksområde sydväst om Peking. I fjol tecknade Pharmaron ett avtal med AstraZeneca, som har lagt ner det mesta av sin forskning i Sverige.

– Vi började här i Kina för mindre än tio år sedan. Nu har vi 2300 anställda, säger veterinären Harri Järveläinen, en av ledarna för den toxikologiska avdelningen på Pharmaron. Tidigare har han arbetat på AstraZeneca i Lund.

Från början var Pharmaron specialiserat på kemi, men sedan några år tillbaka ökar den biologiska forskningen kraftigt. Den innefattar experiment med möss, råttor, kaniner, hundar, minigrisar, krabbmakaker och rhesusapor. Lägre löner och billigare djur är några av skälen till att vissa typer av läkemedelsforskning flyttar till Kina.

En annan drivkraft är ironiskt nog påtryckningar från djurrättsorganisationer. Brittiska Buav har startat en kampanj som uppmanar folk att skicka följande mejl till utvalda flygbolag: ”Jag är chockerad över att ert flygbolag är inblandat i transport av apor till laboratorier… Jag ber er att i likhet med allt fler flygbolag upphöra med denna grymhet. Tills ni gör det kommer jag inte att flyga med ert bolag.”

Kampanjen har haft effekt. Sammanlagt 75 flygbolag har hittills lovat att följa uppmaningen, enligt Buav.

En stor del av aporna som används för forskning i Sverige och andra länder kommer från uppfödare i Kina. Därmed blir transportproblemen ytterligare ett argument för att flytta experimenten till Kina. Och apor är på väg att få en viktigare roll inom forskningen om nya mediciner.

Tidigare arbetade läkemedelsbolagen mest med så kallade små molekyler. För att avgöra om sådana substanser är redo för tester på människor brukar det räcka med djurförsök på råttor och hundar. Men nu satsar bolagen i stället mer på så kallade biologiska läkemedel, till exempel antikroppar och andra stora molekyler, skräddarsydda för att påverka specifika biologiska mekanismer hos människan. Sådana substanser kräver som regel tester på djur som är mer lika oss. Det vill säga apor.

– Det är meningslöst att testa dem på andra djurslag. Det fungerar helt enkelt inte. Och tillgången till apor är mycket bättre i Kina än i Europa, säger Harri Järveläinen.

Men han understryker att Pharmaron – som har sitt huvudkontor i USA – följer de strängaste djurskyddsreglerna från Europa och Nordamerika i alla sina djurexperiment.

– Vi är tvungna till det för att resultaten ska bli godkända av läkemedelsmyndigheter i väst, säger han.

Dessutom är företagets laboratorier godkända av AAADAC, en internationell organisation som granskar hanteringen av försöksdjur i laboratorier.

På Pharmaron råder fotoförbud överallt utom vid huvudentrén. Jag får inte träffa några apor, men blir insläppt i ett hus som rymmer över 15 000 råttor och möss. På första våningen finns ett kontrollrum. En hel vägg består av teveskärmar med bilder från övervakningskameror som går att vrida och zooma i alla lokaler som innehåller djur. Burarna ser ut precis som i Sverige. Allt är nytt, rent och välstädat.

Vid entrén står en uniformerad vakt. I Europa och USA har åtskilliga anställda vid laboratorier som utför djurförsök blivit angripna av djurrättsaktivister. I Kina har det hittills inte varit något problem.

– I Kina är kulturen mer accepterande på det här området, säger Gilbert Li, ekonomichef på Pharmaron.

Han ser ljust på framtiden. Världens stora läkemedelsbolag lägger allt fler av sina studier på underleverantörer. Enligt Gilbert Li kommer andelen att öka från dagens cirka en tredjedel till omkring hälften inom tio år, och en stor del hamnar i Kina.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar