Annons

Magnetresonansbilder är de vanligaste i amerikanska rättsfall.

Bild: 
Istock

Hjärnan inför rätta i USA

Hjärnavbildningar blir vanligare i amerikanska rättegångar. År 2012 handlade det om 250 fall.

Författare: 

Publicerad:

2014-03-04

– I princip säger man ’skyll inte på mig, skyll på min hjärna’, säger Nita Farahany, professor i juridik vid Duke university, USA.

Hon har gått igenom drygt 1 500 rättsfall där psykiatriker och hjärnforskare har gjort expertutlåtanden. I 15 procent av fallen anfördes hjärnavbildningar som bevis.

I USA kan försvaret försöka att få till stånd en rättspsykiatrisk undersökning för att få klienten frikänd. För att bättre kunna hantera neurovetenskaplig bevisning bör de som arbetar inom rättsväsendet få grundläggande utbildning i neurovetenskap, enligt Nita Farahany. Så även den amerikanska allmänheten, eftersom ”juryn är allmänheten”.

– Det är också viktigt att forskarna beskriver sina fynd på ett ansvarsfullt vis, med alla de förbehåll som faktiskt finns.

I Sverige är situationen en annan eftersom en gärningsman enligt det svenska rättssystemet i princip alltid är ansvarig för sina handlingar.

– Inte ens när personen är psykotisk går det att i efterhand helt avhända sig sitt ansvar, säger Susanna Radovic, lektor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet, där hon förestår Centrum för etik, juridik och mental hälsa.

Domstolen kan besluta om rättspsykiatrisk undersökning om en tilltalad verkar ha psykiatriska problem. Vid psykisk sjukdom blir påföljden ofta rättspsykiatrisk vård.

Hjärnbilder användes då och då i svenska domstolar för 20 år sedan, men inte nu längre.

– Det finns ju inte samma sak att vinna här, som i USA. Många psykiatriker och neurovetare uttrycker stor skepsis mot hjärnbilder som bevismaterial.

– Däremot kan även svenska jurister tycka att det är en bra idé, precis som de gärna använder dna-bevisning. En hjärnbild kan te sig mer objektiv än en läkares kliniska bedömning, säger Susanna Radovic och fortsätter:

– Visst vore det jättekäckt om det gick att visa på bild varför en person betett sig på ett visst sätt, men i själva verket vet man inte vad en enskild hjärnbild betyder. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar