Annons

Forskare vid Cern undersöker konstgjorda astat-atomer genom att beskjuta dem med laser.

Bild: 
Cern

Hur kan något som försvinner finnas kvar?

Jag läste i F&F 7/2013 att astat förekommer naturligt på jorden, men att totalmängden understiger 28 gram. Samtidigt anges halveringstiden till runt 8 timmar, vilket innebär att det ständigt måste nybildas astat för att mängden ska fortsätta vara runt 28 gram. Hur sker detta?

/Lucas Orve

Publicerad:

2014-05-03

Svar: Det finns 32 kända isotoper av astat, At. Samtliga är radioaktiva med kort halveringstid, vilket innebär att mängden astat på jorden ständigt skulle minska om inte astat hela tiden nybildades. Sex isotoper av astat förekommer naturligt, nämligen 214At till 219At. Dessa isotoper har 129–134 neutroner (och 85 protoner). Av övriga isotoper är 211At den viktigaste, då den används medicinskt inom strålningsterapi. 211At kan bildas genom att bestråla vismut (209Bi) med alfapartiklar, det vill säga heliumkärnor, varvid samtidigt neutroner sänds ut.

De isotoper av astat som förekommer naturligt bildas genom sönderfall av andra radioaktiva ämnen. Långa sönderfallskedjor förekommer. Exempelvis ingår 217At i en sådan kedja som börjar med den långlivade isotopen 237neptunium. Kedjan ser ut så här: 237neptunium ➝ 233uran + a ➝ 233proaktinium + b ➝ 229torium + a ➝ 225radium + a ➝ 225aktinium + b ➝ 221francium + a ➝ 217At + a. Här står a för en alfapartikel (en heliumkärna) och b för en betapartikel (en elektron). Efter 217At fortsätter sönderfallskedjan vidare till dess att 205thallium bildas, vilken är en stabil isotop.

/Gunnar Nyman, professor i fysikalisk kemi, Göteborgs universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar