Annons

”Klimatfrågan upplevs som diffus och svårgripbar. Det är svårt att se vad de egna handlingarna gör för nytta, eller skada, i det stora hela.”

Bild: 
Istock

Många förstår inte vilken roll de spelar

Visst är det märkligt hur vi fortsätter att leva ungefär som vanligt, trots att vi håller på att orsaka en global klimatkatastrof. Klimatförnekarna är ju rätt få – de flesta av oss tror ändå på forskningen om global uppvärmning. Ändå lägger vi inte om livsstil. Går det att förklara varför vi är så irrationella?

/Per B

Publicerad:

2014-06-09

Ja, det kan upplevas som märkligt att vi inte handlar som vi egentligen borde göra när det gäller klimatfrågan. Forskning visar att just klimatfrågan är svår att ta till sig. I många undersökningar är den globala uppvärmningen den viktigaste frågan för människor, men det egna ansvaret uppfattas ofta som lågt. Ansvaret läggs i stället på regeringar och globala organisationer. Klimatfrågan upplevs för den enskilde som diffus och svårgripbar. Det är svårt att se vad de egna handlingarna gör för nytta – eller skada – i det stora hela. När man inte riktigt ser eller förstår konsekvenserna av sina handlingar så är det lätt att slå bort tankarna på vad man borde göra och i stället göra som man alltid har gjort. De flesta människor anstränger sig ändå för att handla efter sin attityd, genom att till exempel använda miljövänligt bränsle till bilen för att kompensera en flygresa. Då får man lite mindre dåligt samvete. Det har visat sig att just de egna moraliska tankarna är kopplade till miljövänligt beteende.

En person som känner höga krav på sig att bete sig miljövänligt försöker också arbeta i den riktningen. Enligt teorin om ”kognitiv dissonans” så försöker vi hela tiden att hitta en balans mellan attityd och beteende.

Men ibland ändrar vi vår attityd så att den passar vårt beteende, därför att det är en obehaglig känsla att få dåligt samvete. Det krävs också att samhället underlättar för människor att bete sig miljövänligt. Om miljövänliga handlingar uppmuntras, till exempel ekonomiskt, så är det en sporre till att ändra sig. Ett annat alternativ är att människor träffas i grupp, till exempel i sitt bostadsområde eller i en förening, och pratar om hur de gemensamt kan förändra sitt beteende i miljövänlig riktning. Då uppmuntrar de varandra, vilket ökar möjligheten till ett förändrat beteende. Sådana grupper har stor kraft och tillsammans kan de även påverka andra människor i samhället.

/Marianne Henningsson, miljöpsykolog, Linnéuniversitetet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar