Annons

Bilsimulatorn ger en mycket naturtrogen körupplevelse. Med hjälp av sensorer på förarnas armar mättes bland annat hur barnen och de vuxna förarna reagerade på störningar. 

Vad kan vi lära oss av barnens bilkörning?

Tre frågor till Ola Benderius, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Författare: 

Publicerad:

2014-06-08

Både barn och vuxna har fått köra en testbana i den avancerade bilsimulatorn vid Väg- och transportforskningsinstitutet. Barnens körbeteende har sedan jämförts med de vuxnas.

Simulatorn ser ut som en vanlig bil, med ratt och pedaler. Framför vindrutan projiceras en väg där bilen färdas. Nio barn och sju vuxna deltog i studien. Samtidigt som de styrde, gasade och bromsade registrerades bland annat muskelaktiviteten i deras underarmar vid störningar i form av pålagda rörelser i ratten.

Ola Benderius, forskare vid avdelningen för fordonsteknik och autonoma system vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har ansvarat för studien.

1 | Vad skulle ni undersöka?

– Vi vill veta vad som är inlärda beteenden och vad som är grundläggande beteenden. Det är viktigt när man vill göra en matematisk modell av hur en förare beter sig. Jag har speciellt intresserat mig för hur distraherade förare reagerar på oväntade störningar, till exempel en sidvind som kommer samtidigt som man tittar bort från vägen.

2 | Och vad kom ni fram till?

– Förare brukar motverka sådana störningar genom att spänna musklerna, vilket ofta har förklarats med att det är en sträckreflex. Men jag är inte övertygad om att detta är hela sanningen, och det är viktigt att ta reda på vilken typ av beteende det är fråga om. Vi är inte helt klara med resultaten ännu, de ska publiceras senare. I experimentet ser vi att även barn spänner musklerna. I nästa steg ska jag reda ut om det är ett reflexbeteende med hjälp av den muskelaktivitet som också mättes under experimentet.

3 | Till sist, klarar verkligen barn att köra bil ens i simulator?

– Ja, de var förvånansvärt duktiga. Nu fick de köra med automatlåda, så de behövde bara styra och hålla jämn fart, mellan 60 och 70 kilometer i timmen. I ett första steg fick de köra på en lång, rak väg, men sedan skulle de köra på en vanlig landsväg. Det gick väldigt bra.   

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar